Dag 5: Röda bilar vid Malecón

Visst ser du gamla amerikanska femtiotalsbilar framför dig när du tänker på Kuba? Åtminstone gör jag det. Att komma till Havanna och se alla bilarna i verkligheten var överväldigande. Det fullkomligt kryllar av dem överallt och min kamera lyftes för att fånga dem varje dag när jag promenerade runt i Havanna.

Den femte dagens eftermiddag, efter att jag tagit min långa promenad till Vedado och var alldeles uttröttad, halvsjuk som jag var, satte jag mig på en bänk utanför hotellet och studerade folklivet och alla bilar som for förbi Malecón. Många av dem fångade jag och här ser du tre av dem, alla fint röda.

Röd bil Röd bil Röd bil

Postad i Havanna 2017 och | 1 Kommentar

Dag 5: Coppelia

I stadsdelen Vedado ligger en populär glassbar: Coppelia. Jag hade hört talas om den långt innan tankarna på att resa till Cuba fanns och ville förstås besöka den. Eftersom den var så känd var jag beredd på långa köer, som till så mycket annat i Havanna. Visst var det lång kö, men jag blev hänvisad till en annan del av Coppelia och behövde inte alls stå i kö bland kubanerna. Lite snopet var det allt, för dit jag fick gå för att köpa mig den berömda glassen fanns det knappt en människa. Den delen var endast för turister, som kunde betala med den parallella valutan, peso convertible, eller CUC. (I ett tidigare inlägg förklarade jag lite om valutorna.) Glassen kostade ungefär som i Sverige men var inte speciellt god. Den innehöll isbitar, vilket jag antar var för att det inte var så stor omsättning på den.

Stor skylt med Coppelia

Till höger om skylten går kubanerna och till vänster turisterna.

Kubaner på väg ut från Coppelia

I byggnaden ligger den del där kubanerna köper glass.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 5: Kontraster på Hotel Nacional i Havanna

Ännu några bilder från det vackra Hotel Nacional. Det var väldigt speciellt att gå in där och titta. Mycket i Havanna är så slitet och så många byggnader är i stort behov av renovering, men det här hotellet var som att kliva in i en annan värld. Välhållet, lyxigt och stiligt med sin art déco-stil.

Flagga med Che och målning av Fidel

Njae, jag tycker nog inte att de här dekorationerna passar in i art déco-stilen.

Entrén till matsalen

Nej, jag gick aldrig in i matsalen. Det såg alldeles för dyrt ut för min reskassa.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 5: Hotel Nacional i Havanna

När jag i min ungdom reste runt var det sällan jag bokade hotell i förväg. Vid tågluffarna i Europa var det oftast tåget som blev sovplats och ibland en parkbänk, en strand eller helt enkelt en stationstrappa (minns bl.a. en natt på Sarajevos station på 1980-talet). Ju äldre jag blivit desto mer kräsen har jag också blivit och bokar numera alltid hotell i förväg. Sista gången jag åkte på vinst och förlust utan att boka var när jag med min äldste son åkte till Barcelona. Han var då tio år och jag förstår idag inte hur jag kunde utsätta honom för att eventuellt bli tvingad att sova utomhus. Nåja, jag tror han uppskattade resan ändå och vi fick ju trots allt tag på ett litet, litet hotellrum i centrala Barcelona efter att ha gått runt och frågat i ett par timmar den kväll vi kom fram.

Tillbaka till Havanna. Jag bodde på ett ganska enkelt tvåstjärnigt hotell, i alla fall enligt svensk måttstock. Enligt kubansk var det trestjärnigt. Många andra hotell är betydligt bättre och flera nya byggs eftersom Kuba storsatsar på turism som inkomstkälla. Ett berömt kubanskt hotell är Hotel Nacional, som stod klart 1930. Det är femstjärnigt även enligt svensk värdering. Många berömdheter har bott här och det var 1946 plats för ett möte med den amerikanska maffian. Hotel Nacional är åtta våningar högt och ligger på en höjd i stadsdelen Vedado och syns på långt håll eftersom det har två karakteristiska torn. Den här dagen promenerade jag till hotellet där jag gick in och fotograferade miljöerna. Jag blev utan problem insläppt och kunde röra mig fritt. Byggnaden är mycket vacker och även insidan. Längs korridorerna har man satt upp konst av allehanda slag och även foton på många av de berömdheter som bott här.

Palmer utanför hotellet

Visst är entrén till hotellet ståtlig?

Bil utanför hotellet

Hotel Nacional har förstås en egen cabaret.

Hotellobbyn

Insidan är än mer elegant.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 5: Gatuvyer i Havanna

Efter en dag på hotellrummet gick jag åter ut i värmen och njöt av miljöerna på Havannas gator. Trots min något trötta och matta kropp gick jag långt den här femte dagen, västerut längs Malecón och till stadsdelen Vedado. På min väg fångade förstås min kamera många motiv. Några av dem ser du i de här bilderna.

Grävskopa mitt i gatan

Många av byggnaderna i centrala Havanna ser bedrövliga ut, men man försöker reparera så gott man kan.

Röd gammal bil på gata

Och de gamla bilarna ser man överallt. Står det ett P på nummerskylten är bilen privatägd.

Bil på gata

Ännu en gammal bil kör förbi.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 3 i Havanna tar slut

Jo, till sist tog den tredje dagen i Havanna slut och jag gick upp på mitt hotellrum efter att ha ätit middag på en restaurang i närheten av hotellet. Det skulle jag inte ha gjort, åtminstone inte på den restaurangen, trots att jag varit där dagen före och ätit gott i trevligt sällskap, utan att något hänt efteråt.

På hotellrummet undersökte jag vilka TV-kanaler jag kunde se på och hur en kubansk nyhetssändning går till. Bara någon timme efter att jag kommit upp började jag få väldigt ont i magen, ja, rätt rejält värkte det så jag gick till sängs och försökte ligga så att det gjorde lite mindre ont. Värken gick över, men inte förrän jag tillbringat hela natten genom att springa fram och tillbaka på toaletten och tömt magen på alla håll och kanter. Ingen trevlig natt precis och illamåendet fortsatte in på torsdagen, den fjärde dagen i Havanna. Matt i hela kroppen lyckades jag ta mig ner till frukosten och hämtade lite frukt upp till rummet och la mig igen. Och där blev jag kvar ända till den femte dagen. Från den fjärde dagen i Havanna har jag alltså inga bilder alls. Kameran var helt enkelt för tung för mig.

En stol med "Santa Susanna"

Nej, det är inte min stol och det var inte på detta café jag åt.

Vågor

Solen går ner vid Havanna och vågorna har lugnat sig något.

Två män vid havet

Medan männen betraktar horisonten går solen snabbt ner.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 3: Fasader i Gamla Havanna

Jag ser att det blev många foton den tredje dagen i Havanna och här kommer några till. Efter  att ha besökt katedralen strövade jag runt och tittade på folklivet och fotograferade bl.a. de här fasaderna.

Dörr mot galleri

Det finns många små gallerier i Havanna där konstnärerna ställer ut sina verk.

Smal ingång mot trappa

Den blåvita skylten till höger om entrén anger att här finns ett privat hem där man kan hyra rum.

Cykeltaxi på gata med pastellfärgade hus

Många av husen i Gamla Havanna har blivit renoverade och målade i vackra pastellfärger.

Postad i Havanna 2017 och | 3 Kommentarer

Dag 3: Catedral de San Cristóbal de Habana

I slutet på 1700-talet stod Havannas katedral klar. Den fick först namnet Catedral de la Virgen María de la Inmaculada Concepción men bara efter mindre än tio år döptes den om till Catedral de San Cristóbal de Habana. Det påstås att Christofer Columbus’ reliker finns bevarade i kyrkan. När påven Johannes Paulus II besökte Havanna 1998 var det till den här kyrkan han kom för att predika. Ytterligare två påvebesök har skett därefter: Benedictus XVI 2012 och nuvarande påven Franciscus 2015. Inför varje påvebesök har flera hundra eller ännu fler fångar fått amnesti och släppts, senast 3 500.

På eftermiddagen den tredje dagen passerade jag katedralen och gick in och tittade – och fotograferade. När jag gick ut igen mötte jag en man som undrade om jag ville gå upp i klocktornet bredvid kyrkan. Förstås ville jag det och tog mig uppför en smal spiraltrappa och ett par trätrappor förbi de stora kyrkklockorna som tack och lov inte ringde just då. Trapporna var lite rangliga och det gick inte att mötas i dem. Upp kom jag och belönades med en fin utsikt. Strax efter mig kom två amerikanska turister som verkade lite andfådda och smått skakiga. En av dem berättade att han hade svindelkänslor.

Inuti katedralen

Jag har nog sett vackrare kyrkbyggnader, men ok, ful är den ju inte förstås.

Utsikt från klocktornet

Från klocktornet ser man havet och Los Morros på andra sidan sundet.

Postad i Havanna 2017 och | 4 Kommentarer

Dag 3: Den kubanska flaggan

Överallt i Havanna syns den kubanska flaggan i rött, blått och vitt. Flaggan skapades enligt Wikipedia 1848 och antogs officiellt 1902 då landet blev erkänt som självständigt från Spanien, men med ett stort inflytande från USA i landets inrikes- och utrikespolitik, vilket bl.a. innebar att USA avsatte Kubas förste president Thomas Estrada. USA:s inflytande över landet märks i flaggans färger och i mitten på 1800-talet ville exilkubaner i USA som deltog i befrielsekampen från Spanien att landet skulle bli en delstat i USA. Inte förrän vid revolutionen 1959 bröts definitivt USA:s inblandning i Kubas politik, kanske något som också bidragit till den frostiga relationen mellan länderna.

De här tre flaggbilderna tog jag på revolutionsmuseet.

Kubas flagga

Flaggans tyg är så tunt att man genom det skymtar en hyllning till Fidel Castro.

Kubas flagga

I Havanna fläktar det alltid och vinden får flaggan att lyfta.

Kubas flagga

När flaggan lyfts av vinden händer det att den fastnar och inte längre hänger lika rakt.

 

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Dag 3: Ernest Hemingway på Kuba

Författaren Ernest Hemingway bör väl vara känd för de flesta. 1954 fick han Nobels litteraturpris, framför allt för boken Den gamle och havet, som han skrev på Kuba. Hemingway är känd för den så kallade isbergstekniken, som innebär att det skrivna i ett litterärt verk bara skildrar ungefär tio procent av hela verket. Resten är underförstått. Den gamle och havet skildrar en kubansk fiskare som fångar en svärdfisk och kämpar för att få den i land.

Ernest Hemingway bodde många år på Kuba, bl.a. på hotellet Ambos Mundos, men lämnade landet 1960 för att ett år senare begå självmord. Han hade två favoritbarer i Havanna och som nu har stor nytta av Hemingways vistelse där. Han är också upphovsman till en av de populära drinkarna på Kuba: daiquirí. De två barerna ligger inte så långt ifrån varandra i Gamla Havanna och jag passerade dem båda, men gick aldrig in. Det var fruktansvärt mycket folk som hängde vid bardiskarna och där inne spelade musiker salsa och annan musik.

Bardisken med många turister

La Bodeguita del Medio, som är så känd att orden inte behöver skrivas ut. På ett foto ses Hemingway skaka hand med Fidel Castro.

Utanför baren

El Floridita där daiquirí serveras. Inte lika mycket folk men däremot många cykeltaxi utanför.

Postad i Havanna 2017 och | 2 Kommentarer

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.