Möjligen har deltagare i Veckans fönster märkt att de inte fått någon respons från mig förrän alldeles nyss. Jag hade laga förfall kan man nog säga, för det var en otursdag igår, då jag råkade ut för en hård bil när jag cyklade hem efter att ha hämtat ut några foton jag låtit skriva ut hos Crimson. Trots min försiktighet vid en fyrvägskorsning i ett villakvarter blev jag påkörd av en bil som kom från vänster, dvs. jag hade företräde. Skånska Dagbladet var snabb med att få upp händelsen på sin hemsida, men missuppfattade en del. Jag gick alltså inte och bilföraren kom tillbaka efter ca en halvtimme.
Efter omplåstring och diverse röntgenplåtar på akuten i Lund fick jag besked om att inga ben var brutna trots alla blånader och onda ställen, och kunde komma hem i natt vid tvåtiden. Ont har jag nästan överallt och jag haltar fram med en svullen fot, men jag är i alla fall vid liv. Hjälm använde jag inte, men överväger allvarligt att införskaffa en.
Bilen på bilden har inget som helst samband med den inträffade händelsen.
Så här hel var min cykel i söndags. Just nu är den
ganska trasig men kan antagligen repareras igen.
Läs även andra bloggares åsikter om foto, cykel, bil, olycka
Jo, jag tänkte faktiskt på det för du brukar vara rätt snabb på att kommentera men orolig, det var jag aldrig. Nu när jag läser detta blir jag lite skakis. Vilken tur att det gick så pass bra!!! Du får ta det lugnt och forska i mandelskorpans kemi så blir det nog bra så småningom.
Och så går du och skaffar dig hjälm innan du sätter dig på cykeln nästa gång! Var rädd om dig!
Tack för tanken!
Det där med hjälmen är lite svårt tycker jag. Har inte riktigt accepterat att man bör använda en förrän nu. Får väl leta upp något bekvämt och praktiskt.
Aj då. Skaffa en hjälm på momangen! Jag råkade ut för motsvarande för ett antal år sedan. Bilen behöver inte alls köra snabbt för att man ska åka rejält i backen och då går det inte att bestämma sig för hur man ska landa. Take care!
Nej, jag märkte det igår. Bilen kan inte ha kommit fortare än tio km/h, om ens det, men likväl så slog jag mig ordentligt och kunde inte resa mig själv. Som tur var så slog jag aldrig i huvudet utan bara ena sidan av ansiktet. Förutom resten av kroppen då.
Tack för tanken, även här.
Det var ju för väl att det inte blev värre än det nu blev. Och i och med att bilisten kom från vänster så kan ju ingen lasta dig för det som hänt (jag har själv varit i delo med bilister som kört på min bil när de kommit från vänster, och de har utan tvivel från polisen åkt på ansvaret båda gångerna). Men det känns också som tur i oturen för dig, tycker jag.
Tidningarnas jakt på nyheter att lägga ut på webben kan i bland få förödande konsekvenser för både fakta och språk. Snabbt ska det gå och på Sydsvenskans webb skrev de för inte så länge sedan om ett Öresundståg som ska ha varit nära att köra på ett stillastående Pågatåg. Det stod ”ett spår på rälsen” som de skrev
Nej, jag är tvärsäker på att jag gjorde vad jag kunde för att undvika olyckan. Tittade åt vänster – bilen stod stilla och jag upplevde att jag hade ögonkontakt med föraren, tittade åt höger – ingen där, fortsatte cykla och bilen hade tryckt på gaspedalen och for rakt in i mig.
Aj då, tur i oturen att det gick så pass bra. Cykla aldrig utan hjälm! Blev för övrigt väldigt kär i den undre bilden. Hoppas cykeln snart är farbar igen.
Jo, faktiskt tror jag att det enda som behöver göras är att byta framhjulet. Trodde först inte det, men jag haltade iväg till den igår och såg att den mådde bra för övrigt.
Tack och lov att det gick så pass bra som det gjorde. Eslöv är trots allt farligt att cykla i, det är flera arbetskamrater som tidigare råkat illa ut. Hjälm måste du skaffa på måndag. Kolla med MoS, vi sålde cykelhjälmar till rabatterat pris tidigare iaf.
(ursäkta skämtet)
Är du säker på att du inte slog i huvudet, jag menar att du cyklat ända från Crimson i Stockholm sen du hämtat ut några bilder låter lite otroligt!
Hehe, Crimson-bilderna kom till postutlämningen på Coop på Västergatan, jag cyklade med dem på Palmgatan fram till Malmgatan där den hårda bilen kom. Och tänka sig att Annika från Sturehill var en av dem som hjälpte mig efter olyckan och hon tog sedan hand om bilderna och cykeln.
Jo, att det är ganska farligt i de där villakvarteren är jag väl medveten om och därför tittade jag mig noga för, men det hjälpte inte den här gången.
Jag förstod att det var så. Hoppas du mår bättre nu. Var det bilderna till fotoutställningen på museet?
Ja, visst var det de bilderna och den som fick titta på dem först var Annika. Jag skulle åkt och fixat ramar också, men det får vänta till senare.
Men hu och fy och usch! Vilket rysare! Och vilken himla tur att det gick bra – det är faktiskt viktigare än att du kommenterar fönster …
Tack Klimakteriehäxan! Det gick som tur var bra och jag går faktiskt nästan helt utan problem nu och tävlade igår med svenska flaggan om vem som var mest gul och blå.
Vilken tur i oturen att du inte blev allvarligt skadad när du blev påkörd. Otäckt bara att läsa om det.
Bra att du så tydligt länkat så vi förstår vad som hänt! Usch, cykeln ser ju inte så rolig ut. Kan ana smällen. Trasiga cyklar kan repareras eller bytas ut mot nya, men inte lika lätt med människor. Denna gång hade du änglavakt eller tur eller vad man vill kalla det. Skönt att det gick så pass bra.
Jag skulle nog skaffa cykelhjälm bums! Var rädd om dig.
Jo, cykelhjälm blir det. Hörde på nyheterna om att man gjort en test av vilka hjälmar som även håller vid slag mot sidan och det var inte många om jag förstod det rätt. Gäller att välja rätt.