När jag bodde i Nicaragua i slutet på 1980-talet var dricksglas en av många bristvaror. USA hade ju en handelsblockad mot landet som man menade inte var demokratiskt och man stödde bl.a. contras krig mot sandinisterna. Nu lyckades ju inte det där kriget mer än att utarma landet för sandisterna utlyste val 1990, förlorade till en partikoalition med fjorton partier under ledning av Violeta Barrios de Chamorro. Regeringarna avlöste varandra i demokratiska val och vid de två senaste valen har sandinisterna under Daniel Ortega vunnit.
Nåväl, det var ju inte det jag skulle skriva om egentligen, utan om glasen. Ofta när jag var ute och åt på billiga restauranger fick man sin dryck serverad i plastmuggar eller i kapade glasflaskor vars kant hade slipats av. För några månader sedan var jag i jobbet på ett besök hos en konstnär som gjorde på samma sätt med gamla glasflaskor och blev då påmind om hur man gjorde i Nicaragua. Vad sägs om priset för ett glas Coca Cola?
Visst ja, det är Pumita som startade skyltsöndag.
Läs även andra bloggares åsikter om foto, fotoutmaning, skyltsöndag, coca cola, glas, skylt
Pumita säger:
Det är klart att du ska skriva om Nicaragua – gärna oftare! Har förresten undrat länge om din andra blogg har somnat helt och hållet… ser inte bättre ut… men för mig spelar det förstås mindre roll var jag läser. 😉
Jag kanske inte skulle köpa coca cola-glas men idén gillar jag, det konstnärliga utförandet alltså. Med tanke på att Mumin-muggen jag köpte på flygplatsen (när jag hade slitit mig från den tråkiga skylten) kostade dubbelt så mycket verkar dina glas vara riktiga fynd!
16 september, 2012 — 16:06
Susanne säger:
Nej, den vilar nog bara. Tror jag. Kom av mig när min lägenhet vattenskadades och lusten – och tiden – att skriva har ännu inte återvänt fullt ut.
20 september, 2012 — 20:16
llhertz säger:
Kanske inte världens vackraste dricksglas men idén är desto bättre!
Nyttigt med lite nutidshistoria från Nicaragua ett land som jag verkligen har noll koll på.
16 september, 2012 — 18:28
Susanne säger:
Är du intresserad av Nicaraguas nutidshistoria har jag skrivit en hel del på min allra första hemsida, som nu ligger på samma server som bloggen: http://hem.susannehultman.se Bl.a. finns många brev jag skrev hem till mamma. Men titta inte för noga på bilderna om du går in där. De är urusla med dagens mått mätt.
20 september, 2012 — 20:18
Della säger:
Ett majestätiskt pris, om man så säger. 🙂
16 september, 2012 — 19:17
Susanne säger:
Hehe, jo det kan man väl säga. 🙂
20 september, 2012 — 20:18
Klimakteriehäxan säger:
Roligt med lite skyltsöndag, inte sant?
Dina glas är lite dyra … liknande men kanske rent av lite finare finns på Hornsgatan, African Touch heter butiken, så då är det inte nicaraguaner som gjort om cola-äflaskorna utan någon i Afrika. Själva idén är sympatisk!
När jag vistades i Nicaragua (ganska ofta, före din tid) blev det förvisso en hel del cola. För magens och säkerhetens skull.
16 september, 2012 — 21:48
Susanne säger:
Jo, jag minns rådet man fick när man mådde illa: låt coca cola stå och mista sin kolsyra och drick den sedan.
20 september, 2012 — 20:20
Erik Semlan säger:
Intressant läsning om glasbristen i Nicaragua. Glasidén i sig är rolig, men just coca cola-flaskor skulle jag inte välja själv.
Dyrt med en läsk för 90 spänn! Men jag antar att skylten menar glasen och inte själva drycken. 😉
17 september, 2012 — 11:52
Susanne säger:
Jo, det ska nog vara själva konsthantverket som kostar. 🙂
20 september, 2012 — 20:20
Stare Ström säger:
Kreativiteten frodas- och det är väl den som kostar!
17 september, 2012 — 17:37
Susanne säger:
Jäpp, alldeles riktigt. Konstnärer ska ju också förtjäna till sitt levebröd.
20 september, 2012 — 20:21