Björklund i #blogg100

Jag såg att Tommy lagt ut ett inlägg om Jan Björklunds senaste utspel och jag kan ju inte låta bli att uttrycka mina tankar jag också eftersom jag tillhör de där eftertraktade lärarna som Björklund nu vill premiera med en liten penningsumma efter examen.

Jan Björklund på matematikbiennalen i Stockholm, januari 2008.

Så här lite får lärarna av Jan Björklund.

Fram tills för några år sedan var jag fullt upptagen med att undervisa i såväl matematik, fysik, biologi, kemi och teknik som geografi och spanska. De två senare ämnena är inte lika väl sedda av dig Björklund, utan det är de fyra förstnämnda du tycker är så viktiga att du är villig att betala alla nyutexaminerade lärare med behörighet i de ämnena 25 000 kr per ämne, upp till maximalt 75 000 kr. Tror du verkligen på fullaste allvar att fler kommer att söka till matematisk/naturvetenskaplig/teknisk lärarutbildning med detta ynka lockbete? Och framför allt, tror du verkligen de kommer att stanna kvar i yrket någon längre tid?

Analysera i stället situationen. I stort söker sig idag något fler studenter till lärarutbildningarna än tidigare, men inom de naturvetenskapliga ämnena är det inte alls så många som inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Så har det nog varit ganska länge – och kanske alltid – eftersom de som är intresserade av matematik, naturvetenskap eller teknik i stället väljer ingenjörsutbildningar som ger betydligt mer i livsinkomst än vad en ämneslärare kan få ihop. Samhällsvetare och humanister tror jag är mer intresserade av arbete med människor och därför också i högre utsträckning väljer lärarbanan.

När jag i slutet på 1970-talet skulle välja universitetsutbildning tvekade jag länge mellan ingenjörsutbildning och lärarutbildning. Jag tror inte att löneskillnaden då var så stor som nu. Det som avgjorde mitt val till förmån för läraryrket var alltså inte den kommande lönen utan i stället att jag skulle få förmånen att arbeta med människor. Och så ska det vara. Den som inte vill arbeta med unga människor ska inte söka sig till lärarutbildningen.

Det som skulle kunna få fler till de matematiskt/naturvetenskapliga lärarutbildningarna tror jag i stället kan vara att överlag höja lärarlönerna, men framför allt att förbättra arbetsmiljön för alla lärare. Då blir läraryrket attraktivt igen och fler kommer automatiskt att söka sig även till de matematiskt/naturvetenskapliga lärarutbildningarna. Dessutom kommer de som redan är verksamma som lärare att stanna kvar och inte överge yrket. Det jag gjorde p.g.a. arbetsmiljön.

Bänkar vid Lunds universitet

Kanske dags att bänka sig vid universitetet igen? Och jodå, jag pluggar här innevarande år, men inte till lärare.

Inlägg 2 i #blogg100

Publicerat i Bänkar och taggad , , , . Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Både kommentarer och trackbacks är för närvarande avstängda.

8 Responses to Björklund i #blogg100

  1. Camilla säger:

    Håller med om att rejäl höjning av löneläget, och rimlig lönespridning (så det märks att erfarenhet lönar sig) borde åstadkomma en hel del.

    Sen reagerar jag alltid på det där med att ingenjörer inte anses ”jobba med människor”. Ingenjörsyrket handlar ju inte om omvårdnad naturligtvis, men det innebär ohyggligt mycket interaktioner med både kollegor och kunder hela tiden. För att inte tala om handledning och mentorskap för de yngre och mindre erfarna.

    • Susanne säger:

      Jodå, jag inser att alla yrkeskategorier på något sätt kommer i kontakt med andra människor, om inte annat så med arbetskamrater på olika sätt. Läraryrket innebär ändå så mycket mer av mänskliga kontakter (fast ibland var det även elektriska sådana, i fysik- och teknikundervisningen alltså) och framför allt krävs att man alltid, alltid, måste bygga relationer och bry sig om eleverna på alla möjliga, omöjliga och ofta oplanerade sätt. Och det är ju det som är utmaningen med läraryrket men också det som kan ta musten ur en. Nu, i ett annat yrke, saknar jag allt emellanåt de kontakterna och den spontanitet som oftast finns bland elever.

  2. Gärdsmygen säger:

    Läste ditt inlägg med intresse. Kollegor är vi visst, men jag arbetar med yngre åldrar och alla ämnen. Gillar din tanke med att förbättra arbetsmiljön och att höja lönerna. Skulle vilja tillägga att skapa mer lärarresurser i skolan. Vart tar de pengar vägen som genom åren satsats på skolan? Ända sedan Wernerssonspengarnas (som jag inte såg röken av) tid har jag bara varit med om neddragningar trots allt snack om att det satsas på skolan.
    Blir lite nyfiken på vad du pluggar nu?

    • Susanne säger:

      Nej, jag arbetar alltså inte längre som lärare. Det slutade jag med för drygt fem år sedan efter att ha jobbat för mycket. 🙁

      Jag pluggar GIS på deltid, vilket jag till stor del också jobbar med.

  3. Hej kollegan, jag precis som du är matematik och fysik lärare men kommer så fort jag hittar något annat lämna yrket och det beror på samma som du nämner. Arbetsmiljön i stor grad. Vad pluggar du nu? Jag har efter många timmars funderande eventuellt hittat en ny väg i livet. Blir utbildning i höst. Håller med dig om att detta inte är något som kommer dra till sig fler lärarstuderande i de naturvetenskapliga ämnena. Strunt är vad det är.

    • Susanne säger:

      Som jag just skrev till Gärdsmygen, så arbetar jag inte längre som lärare. I grunden är jag matte- fysik- och geografilärare med behörighet till både grundskolan och gymnasiet. Gav upp för fem år sedan och tror inte jag går tillbaka heller.

      Lycka till med vad du kommer att göra. 🙂

  4. Pumita säger:

    Lönen är förvisso en viktig morot för att locka studenter till lärarutblidning men det är så mycket mer som behövs, precis som du påpekar: mindre klasser och annat som förbättrar arbetsmiljön för både lärare och elever, högre status på läraryrket, arbetsro istället för ständiga förändringar osv. Under en längre tid har den svenska skolan varit ett gigantiskt experiment. Det räcker nu.

    Vad tycker du förresten om att premiera vissa lärare, Förste lärarna, som får en reell löneförhöjning?

    • Susanne säger:

      Förstelärare låter konstigt tycker jag. För mig har skolan alltid varit en ganska jämlik arbetsplats, där ingen varit värd mycket mer än an annan. Med förstelärare så rubbas den balansen och jag tror inte att det blir så bra. Arbetssituationen på en skola kräver samarbete och inte att någon ska ha så pass mycket mer betalt för att någon tycker att denne är en ”bättre” lärare än en annan. Då tror jag mer på de funktioner som en gång fanns i skolorna: speciellt ansvar för ett ämne och som också innebar fler arbetsuppgifter.

      Men jag får tillägga att jag inte är så jätteinsatt i systemet med förstelärare.

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.