Tagg-arkiv för: Italien

Cinque Terre, del 3

Nationalparken Cinque Terre består av fem byar som klättrar längs den branta kusten. Vi fick se dem allihop när vi färdades med båt längs kusten från Levanto till Portovenere. Efter att ha stannat någon timme i Portovenere tog vi båten tillbaka igen, men hoppade av i några av byarna.

Byn Riomaggiore från havet

Byn Riomagiore var en av dem vi hoppade av i på vår återfärd.

Några hus som klättrar på klipporna

Vad detta är för hus vet jag inte men väldigt sepciellt ser det ut att vara.

Byn Vernazza från havet.

Byn Vernazza valde vi också att ströva runt en stund i.

Postad i Italien och | 2 Kommentarer

Cinque Terre, del 2

Efter att ha klivit av båten i staden Portovenere, söder om nationalparken Cinque Terre, flanerade vi runt och tog oss upp mot borgen på höjden vid inloppet. Du ser borgen på den tredje bilden i förra inlägget. Det var en vacker utsikt vi hade från höjden och jag hoppas du genom mina bilder kan uppleva lite av den fantastiska utsikten över havet genom mina bilder här.

Klippor vid havet

Där nere försökte de få upp lite av havets djurliv.

Tre segelbåtar på havet

Ganska många segelbåtar kryssade runt utanför kusten.

Utsikt genom fönsterglugg

Många fönstergluggar som denna fanns i den förfallna borgen.

Man bredvid grön kvinnoskulptur

Går man uppför alla trapporna blir man trött och måste förstås vila benen, gärna i sällskap.

Postad i Italien och | 2 Kommentarer

Cinque Terre, del 1

Lite tyst här i bloggen, eller hur? Så blir det ibland men nu är det dags för några nya foton. Den här gången från Cinque Terre i Ligurien, dit jag for tillsammans med en väninna i slutet på förra månaden. Ja, och så hälsade vi förstås på släkten i min gamla hemby Albiate.

Vi landade med flyget i Milano och efter en natt i Albiate tog vi tåget från Milano till Levanto, strax söder om Genua, en bekväm färd på tre timmar. I Levanto väntade vi på en minibuss som tog oss på en serpentinväg upp till hotellet vi bokat, ungefär en tjugo minuters bilfärd norrut upp i bergen. Byn heter Mattarana och har ungefär 200 invånare, enligt en man vi träffade på den första kvällen på vår promenad längs en av de få gatorna.

Berg och hus omgivna av grönska.

Den första morgonen vaknade vi upp till den här vackra utsikten från hotellfönstret.

Morgonen efter vår ankomst väntade hotellets minibuss på oss för vidare färd till kuststaden Levanto varifrån vi klev på en båt som tog oss och andra turister längs kusten där den gjorde korta stopp vid fyra av de fem små byarna som utgör Cinque Terres nationalpark.

Levanto och havet

Här lämnar båten staden Levanto, belägen norr om de fem byarna.

Efter att ha passerat alla de fem små byarna kom vi fram till staden Portovenere, söder om nationalparken. Staden ligger skyddad i en bukt och vid inloppet ligger en borg uppe på en klippa.

Båt vid inloppet till Portovenere

På väg in till Portovenere vände jag mig om och tog den här bilden.

I Portovenere klev vi av för att strosa runt en stund och upptäcka staden.

Båt med text "5 Terre".

Båten stannade så småningom i Portovenere.

Postad i Italien och | 2 Kommentarer

Italienskt förfall

Bara för att det ska hända något här så får du se två foton jag tog strax efter jul i Italien.

Skuggmönster vid fönster Förfallen byggnad

Postad i Italien och | Kommentarer inaktiverade för Italienskt förfall

Vårt sårbara samhälle

Nej, det gick inte så bra med varken hemresa från Italien i tisdags eller med det som hände de påföljande dagarna. De små problemen samlade sig på hög och jag önskar jag vore någon helt annanstans, vilket jag i och för sig kommer att vara ganska snart.

Flygplanet

I stället för de vanliga fyra timmarna, där färd till och från flygplatser är inräknade, tog hemresan från Milano i stort sett tolv timmar. Jag var visserligen beredd på en något längre resa eftersom jag inte hade lyckats få tag på en hyfsat billig biljett från Milano till Kastrup och i stället åkte via Stockholm, en onödig men billigare omväg som tog betydligt längre tid än den skulle eftersom Milanoplanet startade en halvtimme för sent och jag missade anslutningen i Stockholm, där det dessutom hade börjat snöa rejält. Nåja, ingen skada skedd, tänkte jag, blev ombokad till ett plan några timmar senare och passade på att ta en fika på Arlanda. Jag visste ännu inte att motgångarna bara startat.

Resväskan

Efter landningen på Kastrup var jag spänd på om min resväska också blivit ombokad till samma plan som jag och stod där vid bagagebandet, beredd på att få vänta, men den kom, min fina, italienska, fullproppade väska på nästan 20 kg. Den har fått resa ganska mycket under sina tre år i min ägo och har alltid passat tiden. Som vanligt synade jag den och upptäckte då att ett av de fyra hjulen nästan var avbrutet från väskans botten. Min väska hade blivit så dåligt behandlad att den skadat sig. Efter konsultation hos flygbolaget blev jag erbjuden en ful, svart tygväska i utbyte och skulle då stå på flygplatsen och lyfta över alla mina omsorgsfullt nerpackade italienska julklappar och alla smutskläder skulle visas offentligt. Nej tack, sa jag, och tänkte jag skulle få ett intyg till försäkringsbolaget för att fixa ersättningsväska själv. Men så blev det inte, för i stället fick jag en liten broschyr med erbjudande om en ersättningsväska från Samsonite som jag skulle få välja själv efter att jag kommit hem. Bra, sa jag, och rullade försiktigt på tre hjul mot tåget, som jag förstås hade missat med fem minuter och fick, efter id-kontroll, vänta på nästa. Fast det blev ganska trevligt eftersom jag mötte Anna med liten son och fick sällskap av dem ända till Triangeln.

Det gamla kylskåpet

Efter tågbyte i Malmö kom jag äntligen hem till min lägenhet som stod kvar som den skulle. I resväskan hade jag kylvaror med mig från Italien och som jag ville ha in i kylen så snart som möjligt. Jag öppnade mitt kylskåp och det var, förutom ganska tomt, också varmt. Under min frånvaro hade kylskåpet helt enkelt passat på att avlida. Möjligen kände det sig så övergivet av mig som inte förvarar speciellt mycket i det. Möjligen kan också dess höga ålder ha påverkat döden. Nåja, ska ett kylskåp nu gå hädan så är det ju faktiskt ett perfekt tillfälle när temperaturen är så låg som nästan noll grader utomhus. Jag la helt enkelt mina få kylvaror på balkongen och ägnade mig åt resväskans övriga innehåll innan jag stupade i säng.

Objektivet som inte blev

Som sagt var, så ska jag snart iväg igen på långresa och hade tänkt mig att köpa ett likadant superzoomobjektiv som Sven har och som är så praktiskt när man är ute på resa och inte vill bära med sig all fotoutrustning. Det kostar ju en del, men jag hade sparat ihop summan och dagen efter jag kom hem från Italien hade jag tänkt åka iväg till Lund och inhandla det. Men, det förstår ju vem som helst att ett fungerande kylskåp är betydligt viktigare än ett kameraobjektiv så det blev en promenad till den lokala vitvarubutiken för att i stället lägga pengarna på en efterträdare till det avlidna kylskåpet. Min frys hade också uppnått samma höga ålder som kylskåpet, så jag satsade på ett kombinerat skåp för att inte drabbas av samma överraskning med frysen, som innehåller betydligt mer än kylen. Och tänka sig, jag kunde för en gångs skull dra nytta av mellandagsrean och fick hela femton procents rabatt på fullpriset. Dessutom var de så tillmötesgående att jag fick det levererat bara några timmar efter inköp.

Det nya kylskåpet

Mitt nya kombiskåp blev verkligen ett lyft i teknikutveckling och efter att ha ställt in snabbinfrysning hade jag lyckats få ner temperaturen till –30 grader, lite väl lågt, så jag fick trycka lite till på displayen och roas över att nu kunna se hur kallt det var i skåpen, något jag inte kunnat göra tidigare utan att lägga in en vanlig termometer. Nu blir jag också varnad när det är öppet, vilket behövs eftersom jag har en dålig vana att stänga kyl och frys på samma sätt som köksskåpen som själva sluter tätt.

Strömmen

I natt blev det så ett ypperligt tillfälle att testa hur länge kyl och frys kan klara sig utan ström. Strax före klockan tre vaknade jag av att jag började frysa, eller om det var något annat som väckte mig, men det var ju ovanligt kallt ute med ungefär –13 grader, bara fem grader varmare än vad min frys är inställd på. Allt runt mig var svart och inte ens klockradions siffror visade något grönt sken. Kraftringen, vårt elbolag, hade drabbats av ett stort fel som påverkade hela kommunen. Strömavbrott var vanligt när jag bodde i Nicaragua, med den stora skillnaden att där var det betydligt varmare, så jag gjorde ungefär som jag gjorde där: Lät bli att öppna kyl och frys, tappade upp vatten i några kärl och såg till att jag hade ficklampor, ljus och tändstickor i närheten. Elementen var fortfarande varma men de svalnade allt eftersom natten blev morgon. Mobilen fungerade och jag fick ett sms från Kraftringen att man höll på att felsöka.

Fjärrvärmen och nätverket

Jag somnade om och när jag vaknade strax före åtta hade strömmen ännu inte kommit tillbaka och elementen var alldeles kalla. Temperaturen inomhus hade sjunkit till ungefär sexton grader, inte så farligt kallt ännu, tyckte jag, medan jag tittade på klockradion som just då blinkade till eftersom strömmen kom tillbaka. Jag kopplade snabbt upp datorn och wifi-nätet för att söka mer information om vad som hänt. Men det fungerade inte alls. Mobilen fick duga och jag surfade in på nyhetssajter, elbolaget och nätverksleverantören. Samtidigt kollade jag temperaturen i min nya kyl och frys och faktiskt var det enda som hänt att kylskåpets temperatur stigit till ca tio grader. Frysen hade inte alls påverkats. Hos min nätverksleverantör såg jag att de hade problem som skulle vara åtgärdade vid niotiden, så jag surfade vidare med mobilen. Och så passade jag på att koka min frukostgröt och brygga mitt kaffe medan jag väntade på att fjärrvärmen och nätverket skulle åtgärdas.

Vattnet

Efter frukosten funderade jag på om jag skulle sätta igång tvättmaskinen, men tänkte att det var nog bra att vänta tills i morgon om något mer skulle hända. Nätverket var igång och värmen uppe så jag fixade lite med alla de foton jag tagit i Italien och surfade runt lite på nyhetssajterna. Vid lunchtid värmde jag lite överbliven pasta. Kaffe efter maten måste jag alltid ha och öppnade kranen för att ta vatten till bryggaren. Inte var det mycket som kom ur kranen och jag undrade varför. Just då plingade det till i mobilen och ett sms från vårt vattenleverantör uppmanade mig att spara på vattnet eftersom strömavbrottet lett till skador på vattenanläggningen. Jaha, tänkte jag, det var ju bra att jag redan hade tappat upp vatten i natt. En stor bunke hade jag ställt in i kylen och tänker att jag säkert klarar mig bra. Det är nog värre med andra. Och nu har visst dricksvattnet helt tagit slut. Nåja, jag är inte speciellt törstig, tänderna har jag hunnit borsta, tvätten kan vänta, duschen likaså för inte svettas jag speciellt i den här kylan och diska, det är ju bara så tråkigt så det kan jag gärna avstå. Dricksvattnet tappade jag upp redan i natt och det räcker till både matlagning och kaffe. Någon i Eslöv som behöver lite av mitt sparade vatten kanske?

Kala träd speglas i vatten

Det här vattnet finns i italienska floden Lambro i närheten av Albiate.

Postad i Eslöv och | Kommentarer inaktiverade för Vårt sårbara samhälle

Så blev mitt år 2016

Det är dags med en tillbakablick på året som passerat, ett dåligt fotoår, åtminstone de sista månaderna. Förra året beklagade jag mig också när jag gjorde den årliga sammanställningen för 2015 och lovade bättring, ett slags nyårslöfte möjligen. Detta höll jag dock inte och jag vet inte om jag vågar utlova sammaledes inför 2017. Nåja, kameran kom i alla fall fram alla månaderna under 2016 och här kommer en bild från var och en av dem. Ingen av bilderna har – vad jag minns – tidigare publicerats.

Cascina Antonia Januari inledde jag som vanligt i den italienska byn Albiate och precis som vid alla andra Italienbesök gick jag till min favoritruin Cascina Antonia, för att se hur hon mådde. Ännu fler tegelstenar hade fallit och hålen hade blivit ännu lite större.

HandbollsmatchI februari tog fotokompisen Sven mig med på en handbollsmatch igen, nu med damlaget Team Eslöv, som tyvärr förlorade den här matchen. Jag ser förresten att Sven också publicerat bilder från sitt fotoår. Kul.

Vivian Maier på DunkersI mars gjorde jag bl.a. ett besök på Dunkers i Helsingborg, där utställningen om gatufotografen Vivian Maier pågick. Besöket arrangerades av Facebookgruppen Fotografi i Skåne. I mars började jag också delta i Blogg100 men avslutade aldrig. Tiden räckte helt enkelt till trots goda föresatser att i ord och bild berätta min barndoms och ungdoms historia genom mina gamla dagböcker och fotoalbum.

Tranor i PulkenI början av april åkte jag med en väninna och hennes dotter till Pulken där tranorna pausade på sin väg norrut. Det var mäktigt att se hur de dansade fram. I april hann jag också med en sorglig, men väntad, begravning. Och med Sven for jag till Lunds internationella matmässa och botaniska trädgården, där kameran användes flitigt. I slutet på månaden åkte jag till Trelleborg två gånger, en gång i jobbet och en gång med Facebookgruppen Fotografi i Skåne.

Cyklist vid mina ItalienbilderDet började bli lite varmare i maj då jag i slutet på månaden för första gången deltog på Planket i Malmö Folkets park dit Tomas Nilsson lockat med mig. Jag ställde ut totalt tio foton från Italien. Redan i början på maj hade jag också hängt foton med Eslövsmotiv på ett aktivitetshus för äldre i Eslöv. De hängde där hela sommaren.

Max IV i LundI juni invigdes Max IV i den nya stadsdelen Brunnshög i utkanten av norra Lund och jag hade sedan flera månader tillbaka bokat en av de eftertraktade biljetterna för att få komma in och titta på vad forskarna hittade på där inne. Mycket intressant var det.

Fjällen vid GrövelsjönMycket hände i juli, men det jag främst kommer att minnas är den veckolånga vistelsen i Grövelsjön tillsammans med tolv andra personer som liksom jag jobbat i Nicaragua på 1980-talet. Det blev också flera fotopromenader i Malmö, Lund och Helsingborg med gänget i Fotografi i Skåne och i slutet på månaden for jag med vänner till Falkenberg och var kulturell på alla möjliga sätt under ett par dagar.

Fotografiska i StockholmI slutet av augusti kom äldste sonen på besök och vi for med tåget till Stockholm. Förstås passade vi på att gå på Fotografiska museet, som du ser här. Då såg jag bl.a. Nick Brants bilder på djur i miljöer som man inte brukar se dem i. I början på månaden var jag ute och rastade kameran på två olika Prideparader, först i Malmö och sedan i Trelleborg.

Comosjön i motljusI mitten på september for jag med några fotokompisar till Italien igen. Vi hann med en tur på Comosjön, där jag tog den här bilden, gatufotografering med ett gäng italienska fotografer och en fototur i ”min” by Albiate.

Löpare i MalmöScott Kelbys Worldwide Photo Walk ägde rum den 1 oktober. Som vanligt deltog jag och gick runt i Malmö med ett stort gäng fotografer. Vi stötte bl.a. på en strid ström löpare som sprang halvmara (tror jag det var, men jag kan ha fel). Vem som vann vår Photo Walk i Malmö vet jag fortfarande inte. Dagen efter Worldwide Photo Walk kom hösten rejält och jag glömde nästan bort kameran även om den kom med till Alnarp och till Malmö då Fotografi i Skåne träffades igen.

Nya lekplatsen i TrollsjönMin sämsta fotomånad blev november. Inte förrän i slutet på månaden tog jag ut kameran en sväng i stan och passade på att plåta vår nyaste lekplats i Trollsjöområdet. Barn i Eslöv fick vara med och önska hur den skulle se ut och resultatet blev bl.a. den gröna draken och tornet tillsammans med en gunga för rullstolar.

Cascina Antonia i solnedgångenDagen före julafton for jag iväg till Italien igen och slutade året som jag började det, i Albiate, där jag till skillnad från tidigare tog min promenad till Cascina Antonia på kvällen då solen snabbt rörde sig mot horisonten.

Året har väl varit ganska hyfsat på det personliga planet även om jag haft dåligt med tid för kameran. Tre Italienbesök och en skön fjällsemester har varit höjdpunkterna och då kameran kommit också till användning. Nu väntar 2017 med en långresa över Atlanten och vad året senare kommer att innehålla är än så länge bara lösa planer, men Italien är inblandat på något sätt. Förresten befinner jag mig fortfarande i byn Albiate, men åker hemåt i morgon.

God fortsättning på året som precis börjat!

Postad i Tillbakablick och | 2 Kommentarer

Julhälsning

Nå, finns det fortfarande någon som tittar in här och undrar över den usla uppdateringen? Ja,   jag ser ju i statistiken att några hittar hit, men vilka det är vet jag inte. De kanske bara råkar snubbla in och vänder snabbt igen. Nåja, du som nu läser här får i alla fall en liten julhälsning med en bild från förra året.

Julkort med text på svenska, italienska och spanska.

Postad i Italien och | Kommentarer inaktiverade för Julhälsning

Skrämmande möte i Lecco

Det är Halloweentider och höstlovet är på ingång i hela Sverige. Inte för att jag firar Halloween och höstlov har jag inte heller längre eftersom läraryrket är ett avklarat kapitel för min del – tror jag i alla fall. Höstlov ja, det ska tydligen bli läslov i stället. Förresten så fanns inte ens höstlov i början på 1980-talet när jag var ny lärare och hösten var följaktligen väldigt lång för alla i skolan. Fast sommarlovet var lite längre, så jag antar att man tog lite av sommaren och flyttade den till hösten.

I september i år, innan hösten hade börjat ordentligt och det fortfarande var sommar – åtminstone i italienska Lecco – tog jag den här bilden som passar bra att publicera just nu när alla går omkring och skräms. Fast solljuset gör ju att det inte känns speciellt läskigt trots spindeln som kravlar sig ut genom munnen.

Bil med spindelnät på fronten

Postad i Italien och | Kommentarer inaktiverade för Skrämmande möte i Lecco

Bellagio – un bellissimo villaggio

Nu när kylan, dimman och regnet täcker Skåne, drömmer jag mig tillbaka till Comosjön för en dryg månad sedan, då vi en varm höstdag åkte från staden Lecco till den vackra byn Bellagio som ligger precis där Comosjön delar sig i tre armar, en norrut och två söderut.

Smal gränd mellan hus Flicka på trappa Alperna bakom grönska

Postad i Italien och | Kommentarer inaktiverade för Bellagio – un bellissimo villaggio

Comosjön – en varm dag i september

Många är de bilder som väntar på publicering just nu, framför allt alla de foton jag tog i mitten på september då jag var i Italien senast. En av dagarna där organiserade jag en tur på Comosjön med de andra svenskar som följde med till Milano. Vi tog tåg till staden Lecco där vi klev på båten som tog oss norrut till Bellagio, en liten stad i kröken där sjön delar sig. Här ser du tre av de bilder jag tog från båten.

Comosjön med delar av Alperna i bakgrunden

Alperna syns vart man än vänder blicken.

By vid strand

Längs stranden ligger många små pittoreska byar där båten lägger till.

Sjön

Det går undan när båten tar oss från by till by.

Postad i Italien och | 2 Kommentarer

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.