Susannes foton

Bilder från Eslöv och övriga världen

Fängelsebesök

Idag for jag med fotokompisen Sven till Landskrona för att se på några fotoutställningar den sista dagen av Landskrona fotofestival. Min kamera fick också följa med. De här bilderna är från det gamla fängelset på citadellet.

Inne i några av fängelsecellerna fanns utställda foton eller filmer. När jag klev in i andra celler såg de ut som om de fortfarande användes.

Valarbetet över

Då är den klar nu, onsdagsräkningen av alla röster som kommit in efter den 11 september, dvs. sena förtidsröster och utlandsrösterna samt kontrollräkningen av alla de röster som räknades i söndags efter klockan 20 då vallokalerna stängde. Då satt jag som så många andra röstmottagare och räknade för fullt efter att ha tömt valurnorna en efter en, först den med riksdagsrösterna, därefter rösterna till kommunalvalet och sist dem till regionvalet. En efter en räknades först alla kuverten, sedan sprättades kuverten och valsedlarna som alla röstberättigade lagt i kuverten sorterades på de anmälda partierna och annat (blanka, ogiltiga och övriga partier). Inte förrän söndagen gått över till måndag var vi klara och hade lämnat in alla valkassar till valkansliet.

Dagen före valet var jag iväg till en av våra förtidsröstningslokaler med min kamera. Kön för att få rösta var lång men rörde sig långsamt framåt. En orsak var den nya regeln att den som röstar först ska gå bakom en skärm för att ta sina valsedlar, därefter få de tre valkuverten och sedan gå in i valbåset för att stoppa in valsedlarna i kuverten. Det sägs att det är för att bevara valhemligheten, men jag såg många som helt öppet visade sina valsedlar på väg till valbåset.

Egentligen borde det vara bättre att ha en lista på alla partier och i den kryssa för det man röstar på. Så fungerar det i många andra länder.

Valbås där benen på en röstande syns.

Vad jag anser om valutgången är förresten min valhemlighet så den får du inte här, men de som känner mig vet säkert vad jag tycker.

Valdags

På söndag är det dags att välja parti i tre olika val. Ja, inte för dem som liksom jag förtidsröstat. Det gjorde jag förra veckan för säkerhets skull. Men om jag skulle ångra mig så kan jag faktiskt gå och rösta igen på söndag. Då blir det den rösten som gäller. Nu kommer jag ju att vara lite upptagen på valdagen även om jag nog har tid att ta en snabb promenad till Medborgarhuset i Eslöv där min vallokal befinner sig. Men eftersom jag ska arbeta i en annan vallokal tänkte jag att det var bäst att förtidsrösta. Ja, liksom vid alla val som ägt rum sedan 2010, då jag började arbeta som röstmottagare, fortsätter jag att arbeta med valen. Vill du veta allt om hur det går till rekommenderar jag att du läser på Valmyndighetens hemsida. Några nya regler gäller i år, t.ex. att ingen partipolitik får förekomma i eller i närheten av vallokalen och att endast röstmottagarna får lägga valsedlarna i ställen.

I lördags tog jag med mig stora kameran ill Stora torg för att se hur valstugorna hade det. Det visade sig att det inte fanns några sådana utan i stället valtält och andra lite enklare samlingspunkter. Jag hittade de flesta större partier men inte riktigt alla. Fotona är klickbara.

Ett ovanligt italienskt bröllop

Jag for ner till Italien igen. Den här gången för att bl.a. vara med på bröllopsfirande i Rimini då en kusin till mina söner gifte sig. Själva den offentliga vigseln gjordes i kommunhuset dagen innan firandet skedde med alla över 150 gästerna som tagit sig till en bred strandremsa där stolar ställts upp mot en vacker blomsterbåge. Under tiden gick solen ner i horisonten och färgade himlen i olika röda nyanser. Det blev inget kyrkligt bröllop i det katolska Italien.

Två kvinnor i brudklänningar med ryggen mot kameran framför en blomsterbåge och solnedgångshimmel.

Sirmione vid Gardasjön

Jag läser att vattennivån i Gardasjön i norra Italien sjunker med ungefär två centimeter per dag p.g.a. torkan i södra Europa. Floden Po sinar katastrofalt och gör att saltvatten från Medelhavet tränger in i Podeltat vid Adriatiska kusten, till skada för såväl växt- och djurliv. Jordbruket klaras inte utan vatten från Po och skördarna torkar in. Något är fruktansvärt fel när det blir så här varmt och torrt. Något är med allra största sannolikhet de klimatförändringar som orsakas av människans aktiviteter.

Sirmione är en liten stad på ett näs som går ut i södra delen av Gardasjön. En vacker stad där turisterna flockas på somrarna, speciellt i semestermånaden augusti. Jag var där för ganska exakt tio år sedan och njöt av det vackra landskapet. De här bilderna är från augusti 2012 och visar på en helt annan vattennivå än vad som är fallet det här året.

WWPW i Lund

WWPW står för Worldwide Photo Walk och organiserades av Photoshop-gurun Scott Kelby från USA över hela världen idag. Ja, på USA:s västkust tror jag inte de är klara ännu nu när jag skriver det här.

Det var 2008 som evenemanget organiserades för första gången och då var jag med i Malmö, en mycket regnig dag. Därefter har jag nog deltagit nästan varje år, både i Malmö, Lund och Milano, där jag råkade befinna mig 2015. Under pandemin har det förstås varit uppehåll – tror jag. Men nu var det alltså dags igen, en varm och skön dag i Lund där vi var tio fotografer som gick runt i de gamla kvarteren i centrum. Och så var vi några stycken som passade på att inmundiga den goda glassen på Glasskulturen vid Stortorget. Den svalkade fint i värmen.

Här ser du tre foton jag kom hem med idag.

Rosa stolen på Stora torg

Det var ju någon vecka sedan jag tog ut kameran på vift i Eslöv. Glömde däremot att publicera några av fotona, men detta åtgärdas nu. Bilderna är från den 24 juli, men fortfarande aktuella. Den stora stolen står kvar och Eslövs stadskärneförening har t.o.m. en fototävling om bästa sommarbilden där stolen finns med. På deras Instagramkonto finns tävlingsreglerna.

Uluru, Australien

Uluru, eller Ayers Rock som många benämner det, är den stora röda sandstensklippan mitt inne i Australiens inre. Du kan också se den på Windows-datorers skärmar om du nu har en sådan dator. Det har ju inte jag privat, men på jobbet är det Microsoft som gäller så därför vet jag att Uluru ibland dyker upp där.

Namnet Uluru

Innan jag kom dit i början på maj uttalade jag Uluru med betoning på andra stavelsen, förvissad om att det var så det skulle sägas. När jag väl befann mig där uppfattade jag i stället att man betonar sista stavelsen. Uluru är alltså det namn aboriginer använder om sin klippa som anses helig, medan namnet Ayers Rock alltmer fått ge vika eftersom det var det namn klippan fick när den ”upptäcktes” på 1870-talet av William Gosse som ville hedra Sir Henry Ayer som var premiärminister i delstaten Southern Australia. Uluru ligger dock i södra delen av delstaten Northern Territory. Det finns ytterligare en klippformation i området som heter Kata Tjuta och som är mer oregelbunden till formen. Dit åkte vi också under vårt besök.

Från Brisbane till Yulara

Hela det vidsträckta området är ett av UNESCO:s världsarv och en nationalpark dit det krävs betald inträdesbiljett för att komma in. Vi flög till den närmaste flygplatsen Ayers Rock/Yulara från Brisbane på östkusten, en resa på drygt tre timmar och blev sedan hämtade till området vi bodde på, en resort med all möjlig bekvämlighet och organiserade turer till nationalparken. Redan i februari bokade jag rum för tre nätter men tänkte aldrig så långt som att vi skulle behöva boka även de guidade turerna så när vi kom dit hade vi inget bokat utan fick försöka komma med där det fanns plats över. Att ta sig runt på egen hand fungerade inte. Som tur var så fick vi tag i både solnedgångsturer till Kata Tjuta och Uluru och några andra utflykter. Fotona längst ner är från den guidade turen till Uluru som var det bästa jag upplevde på hela Australienresan.

Utflykten till Uluru

Strax efter lunch åkte vi i buss från resorten iväg till den röda klippan, där vi med en guide fick gå in i olika områden och se och höra om klippans hemligheter. Vid solnedgången blev vi serverade vin och andra drycker tillsammans med snacks av olika slag. Det var från det tillfället jag publicerade ett annat blogginlägg. När så solen hade gått ner klev vi på bussen igen och åkte till ytterligare en plats där det var dukat på långbord och grillarna var fulla med grönsaker och kött. Vi blev serverade en fantastisk barbecue medan stjärnhimlen visade sig från sin bästa sida och en guide berättade om allt vi kunde se på himlen. I vår del av världen är ju natthimlen så förorenad av städernas ljus att man inte kan se alla stjärnor och galaxer men vid Uluru är det i stort sett inget ljus alls som stör och hela Vintergatan kan ses utan problem, en fantastisk syn. Dessutom kunde vi också se våra närmaste galaxer Magellanska molnen som befinner sig på ett avstånd av ungefär 160 000 ljusår och bara kan ses från södra halvklotet. Det blev en oförglömlig kväll som kommer att finnas kvar i mitt minne länge, länge.

Fotona kan du klicka upp i större format om du vill.

AU-skyltar

För flera år sedan deltog jag i en fotoutmaning vid namn Skyltsöndag. Det gör jag inte längre, men tänkte att eftersom det idag är söndag kan jag ju lägga upp ett par skyltar från min resa till Australien tidigare i år. Alla fyra fotona är tagna samma dag, den majdag då vi körde längs Great Ocean Road mellan Warrnambool och Melbourne och njöt av landskapet längs kusten. Och nej, vi stötte inte på några giftormar och inga bränder heller. Kängurur såg vi däremot ganska många men inte på vägen utan på en golfbana.