En nästan två år gammal bild har legat till sig och blivit klar för publicering. Fler än jag som tänker Povel Ramel och finurliga texter?
Pumita har återvänt en sväng till bloggosfären. Undrar hur länge hon stannar den här gången. Skyltar gör hon i alla fall, tillsammans med ett fönster och en gammal, gul folkavagn.
Inte alls svårt att följa den uppmaningen idag!
Det var en rolig skyltbänk!
Att sedan få njuta av en skön Povel Ramel är aldrig fel. 🙂
Hahaha, ja den skylten lockar direkt till att börja sjunga den sången!
Hihi, den var rolig! Men hur är det med efterlevnaden? Jag ser inga varken på bänken eller under den. Eller man kanske får ta med sig skorna.
Hur länge jag stannar? Jag var ute en sväng och nu är jag här igen. Borta i fem-sex timmar, typ. 😉 Nämen, jag vet inte. Sannolikheten för återfall (till bloggmissbruk alltså) är mycket större nu när de vardagliga förpliktelserna är färre. Påbörjade nämligen min sommarsemester häromdagen. Lite tidigt kan tyckas men det blev så i år. Inte en dag för tidigt egentligen när jag tänker efter. Öh, nu är det bara svammel. Dags att sova. Natti, natti!
Hm. först och främst en riktigt fin och somrig bild. Hänger dock inte med i varför man måste ta av sig skorna, är det för att man ska gå barfota i det härliga gräset kanske? Eller döljer det sig något annat utanför bild? 🙂
Såna där bänkar har man stött på i diverse idrottshallar. Men efterlevnaden brukar det vara sisådär med. Povel Ramel – jaaaaaa!