Klassfoto i 7A i #blogg100

När jag gick i grundskolan var det inte så vanligt som nu att bli avbildad av en skolfotograf. Jag har nog kvar alla klassfoton som togs och under högstadietiden togs endast två bilder: ett i början på sjuan och ett den sista dagen i nian.

Att börja sjuan var spännande, det minns jag. Under mellanstadietiden gick jag på samma skola, Norrevångsskolan, i paviljonger en bit från högstadiebyggnaden. Skolan var alldeles nybyggd när jag började femman och var väldigt fin. Efter de två, eller möjligen ett och ett halvt, åren på mellanstadiet var det dags för stora skolan och de äldre eleverna, däribland alla de snygga killar jag spanade in. Under flera månader sista terminen i sjuan trånade jag efter en kille i nian och i min dagbok finns många inlägg om när jag sett honom gå förbi, när han hejat på mig eller uppmärksammat mig på annat sätt. Jag var väldigt orolig över att han skulle hinna sluta nian innan vi blivit tillsammans. Men det blev aldrig vi två. För något år sedan mötte jag honom av en händelse men kände inte alls igen honom. Han kände däremot igen mig och kom ihåg betydligt mer av mig än jag av honom under den korta tiden på högstadiet.

Här ser du klassfotot från sjuan där jag försökt sudda ut mina gamla klasskompisar lite grann. Sommaren 1997 när jag återvände till min uppväxtstad började jag som lärare på min gamla högstadieskola och fick som elever bl.a. barn till gamla klasskamrater. Som kollegor fick jag några av mina gamla lärare. Lite av en revansch blev det allt för mig att komma tillbaka och visa att det faktiskt blev något av den där stökiga och bråkiga högstadietjejen.

Inlägg 7 i #blogg100