Under mina långa promenader i Havanna såg jag förstås många olika människor. Rörde jag mig i den gamla stadsdelen, Havana Vieja, var det mest turister och kubaner som skulle förgylla tillvaron för oss och tjäna lite extra pengar. I de centrala delarna var det mest vanliga kubaner och inte så många turister, mer än sådana som jag som gick runt med kameran. I Vedado syntes också mest kubaner, men de såg möjligen lite mer välbärgade ut. Men så någon enstaka gång stötte jag på personer som nog inte hade det så jättebra. Enstaka tiggare som stod lite undanskymda och så någon väldigt udda som den här mannen på bilden, som verkade vara helt utblottad och gick och letade bland skräp efter något han kunde ta till vara. Jag misstänker att han var drogpåverkad på något sätt. I alla fall såg det ut så när han rörde sig.
Extrem fattigdom är ändå inte utbredd, efter vad jag förstod genom samtal med fler än en kuban. Som jag nämnt tidigare, är ju såväl utbildning som sjukvård gratis. Men lönerna är låga för de allra flesta och de som har släkt utomlands har en fördel framför andra eftersom de kan ta emot lite extra pengar från dem.
Inlägg 13 i #blogg100
Sven säger:
oj, ja han ser inte ut att leva något ”fett” liv precis. intressant att få se även de bitarna av landet och inte bara husen och bilarna.
15 mars, 2017 — 10:46
Susanne säger:
Nej, han hade det nog jobbigt. Men för övrigt såg jag inte många som honom.
15 mars, 2017 — 21:26