Så blev mitt år 2020, del 4

Dags för sista tillbakablicken på året som gått.

Första kvartalet hittar du under Del 1, januari-mars.
Andra kvartalet hittar du under Del 2, april-juni.
Tredje kvartalet hittar du under Del 3, juli-september.

Oktober

Hösten var på väg och dagarna avlöste varandra utan att jag riktigt hade koll på vilken dag det var. Alla dagarna tycktes mig likadana. Smittspridningen började öka och jag funderade på att avboka Italienresan jag köpt i början på september. Under tiden fortsatte jag cykla och promenera. På jobbet drogs det igång en slags motionstävling och utan att jag riktigt förstod hur, så låg jag i täten med mina motionsaktiviteter. Varje tisdag var fortfarande uppbokad med min kollega, men oftast med fler promenader än cykelturer eftersom det blev mörkt allt tidigare på kvällen.

På dessa bilder ser du ett annat naturreservat än Abullahagen som jag brukar visa och som ligger inom stadsgränsen: Allmänningen. Även detta har fått coronaanpassas.

Vid Trollsjön spelade man fribeegolf som aldrig förr.

Och vid den oanvända scenen i Trollsjöområdet bytte jag en lördag förmiddag ett par ord med ett gäng pensionärer som har för vana att träffas där denna veckodag sedan flera år tillbaka.

November

Den här månaden innebar ett par vackra dimmiga dagar då jag drog iväg ut på fotopromenader. Trädallén i Ellinge syntes knappt.

Vid Bäckdala låg en kväll då jag passerade den fuktiga dimman tjock över gång- och cykelvägen.

Och den sista november, en dag med strålande sol, stod vårt nya Stora torg i stort sett klart. Samma dag hade också en smula snö lagt sig på marken.

I början på november fick jag ett meddelande om att flyget jag bokat till Italien över jul och nyår blivit inställt och slapp ta något beslut om att avboka. Betalningen fick jag därför tillbaka.

December

I december lämnade jag oftast cykeln hemma och tog i stället långa promenader på ibland över en mil. På håll kunde jag se hur man arbetade för fullt på Örtofta sockerbruk.

I tätorten fick vi nya bussar som går på el. De kör oftast ganska tomma och jag tar dem aldrig.

Och elskåpen längs Storgatan dekorerades med gamla foton från när Eslöv var betydligt mindre än det är idag.

Då var sammanfattningen av mitt år 2020 slut och jag tycker som de allra flesta att vi kunde hoppat över året. Ändå får jag ju säga att jag aldrig hade fotograferat så mycket av Eslöv och dess omgivningar om det varit ett vanligt år. Det är ju ganska bra. Hemmajobbet har också fungerat och jag har sluppit trängas med andra personer, även om jag saknat mina kollegors närvaro. I somras träffades vi ett par gånger ute på den stora gräsmattan vid jobbet och det var väldigt roligt att se och byta ett par ord. Annars har den mesta kommunikationen med kollegorna skett via Skype och det är jag innerligt trött på.

Nu hoppas jag bara att vi kan få ett bättre år 2021 som innebär fler kontakter med människor och utan den rädsla för att smittas som jag ibland känner när jag går ut. Ja, måtte det där vaccinet komma till alla snart.