Sista delen av min tillbakablick på året som gått och alltså för månaderna oktober, november och december. All foton är klickbara.
Så blev mitt år 2021, del 1
Så blev mitt år 2021, del 2
Så blev mitt år 2021, del 3
Oktober
I början på månaden for jag med en väninna norrut för att vandra en dag på Skåneleden från Glumslöv mot Landskrona. Vi hade en underbart solig dag.
Pandemisituationen verkade också ha lugnat ner sig så jag vågade köpa en biljett till Italien över jul. Inte anade jag då att jag skulle behöva uppsöka ett testcenter för att innan flygresan ta ett antigentest. Handtvätten fortsatte jag som vanligt med, men betalade inte för den.
Fortfarande jobbade jag hemma men gick in på kontoret allt oftare och for t.o.m. in till Hyllie för en konferens.
En del av Skåneleden. 
Testcenter vid Flygstadens handelscentrum. 
Lite dyrt att betala 99 kronor för att tvätta händerna. 
The Point i Hyllie, Malmö.
November
I början på november deltog jag åter på det traditionella fotofikat i Malmö med efterföljande fotopromenad då jag hittade en tom parkeringsplats för elscootrar på Stortorget. Jag åkte också tåg lite oftare än förut.
Filmstudion kom igång men jag fick visa mitt covidpass för att komma in på Bian. Faktiskt kom jag också iväg på ett restaurangbesök.
På Stora torg hittade jag ett nytt brunnslock med poesi, en ny drive signerad VA Syd.
Medborgarhuset var (och är) fortfarande insvept i väntan på nytt tak.
Tom elscooterparkering i Malmö. 
Uppgången mot spår 3 och 4 på Eslövs station. 
Här inne håller Eslövs filmstudio till. 
Restaurang StorGatan ligger förstås på Storgatan. 
Poesi på brunnslock lättar upp stadsmiljön lite. 
Snön kom tidigt och stannade kvar någon dag på gräsmattan vid Medborgarhuset.
December
Snön och kylan kom i början på månaden och jag kom faktiskt ut med min kamera till Trollsjöområdet medan det vita fortfarande låg kvar.
Och så flög jag iväg till släkten i Italien över jul, trots att smittan med den nya mutationen omikron hade satt fart ordentligt. In i det sista var jag tveksam men längtan var för stor så jag for efter att ha tagit den tredje vaccinationsdosen, testat mig och införskaffat munskydd. Dagen innan avfärd fick jag besked om att direktflyget med SAS var inställt och jag blev ombokad på SwissAir med byte i Zürich. Trots allt gick det bra och jag använde tre munskydd för att följa reglerna ordentligt. Resan blev riktigt trevlig eftersom jag fick sällskap med en lärare från Trelleborg som liksom jag blivit ombokad och vi hade mycket att prata om.
Väl nere i Italien ändrades restriktionerna såväl hemma i Sverige som i Italien och jag hade lite svårt att hänga med på alla nya saker som infördes. Munskydd blev obligatoriskt överallt i Italien, även utomhus, och man införde krav på FFP2-munskydd i kollektivtrafiken. Min äldste son köpte in en stor låda med sådana så vi klarade oss bra. Fast vi åkte aldrig iväg till Milano som vi tänkt, just med tanke på den ökande smittorisken.
På julafton kom en ny liten släkting till världen. Hon var väntad först två veckor senare, men kom alltså lite tidigare, säkert bara för att jag skulle hinna träffa henne.
Jag bakade pepparkakshus och gjorde laxmackor och vi träffades nästan alla som tänkt sig komma till julluncherna hos min svägerska. Två familjer uteblev dock eftersom de hade träffat andra som var smittade och därför fick de hålla sig i hemma.
Även flyget hem blev inställt och jag blev ombokad till Air France med byte i Paris. De enda godkända munskydden var just FFP2 så jag var glad att min son kunde avvara några till mig.
Trollsjöområdet i Eslöv. 
Albiate hade dekorerats med väldigt fina stjärnor längs bygatorna. 
På den här platsen hade trottoaren lagats sedan jag i augusti föll och bröt armen. 
Annandagens lunch är klar att inledas.
Sven säger:
Återigen, väldigt fina bilder, Susanne! Den där resan till och från Italien i December fick dig att åka på alla håll och kanter för att komma fram till slutdestinationen. Hur mycket försenad blev du jämfört med de tiderna som du skulle varit framme?
6 januari, 2022 — 7:10
Susanne säger:
Vanligtvis tar direktflyget från Kastrup till Malpensa (Milano) två timmar men med byten och väntetid vid bytena tog det i stället ungefär fem timmar.. Båda SwissAir-planen var försenade så där fick vi springa i Zürich till ett plan som sedan stod still i nästan en timme innan vi lyfte. Annars hade det tagit bara fyra timmar. Bytet i Paris innebar däremot mer väntetid på Charles de Gaulle.
6 januari, 2022 — 12:50