Bilder från Eslöv och övriga världen

Författare: Susanne (sida 3 av 273)

Den Sorte Diamant

I mitten på oktober hade jag besök från Italien. Min yngste son, hans flickvän och hennes mamma var här en dryg vecka och jag lyckades ta ledigt de flesta dagarna så att vi kunde göra saker tillsammans. Jag hade köpt Öresund runt-biljetter på Skånetrafiken till oss och sonens flickvän hade bokat en lägenhet centralt i Köpenhamn. Vi gick runt i Köpenhamn en hel dag och besökte bl.a. den vackra biblioteksbyggnaden vid namn Den Sorte Diamant. Här ser du några av de foton jag tog då. Den nya delen mot vattnet är sammanbunden med den äldre delen med en gångtunnel.

Efter att jag uppdaterat WordPress så kan du nu klicka på bilderna för att se dem i större format i samma fönster. Klicka sedan på bilden en gång till så går den in igen.

Selfies i Milano

Några foton från Piazza Duomo i Milano och som jag tog i september under vår dagstur dit från Albiate. Det var varmt och skönt och intressant att sitta lite undangömd på en stenkant och lyfta kameran då och då för att avbilda alla de som tog selfies med domkyrkan eller bara ett enkelt mobilfoto av den.

Klicka gärna på fotona för att se dem i större format.

Bologna den 2 augusti 1980

Första gången jag var i Bologna var sommaren 1982 då jag med en kompis tågluffade i några länder i Europa. Det var sista året jag med dåtidens regler kunde köpa ett Interrailkort. En dag anlände vi till Bolognas gamla station där mängder av karabinjärer gick omkring med vapnen beredda. Vi visste inte då varför stationen var så hårt bevakad men fick så småningom reda på det. Två år tidigare hade en högerextrem grupp sprängt en bomb som dödade fler än 80 personer på den fullpackade stationen och ännu fler skadades. Italienarna hade ju precis inlett sin semester så många var på väg med tåg någonstans. Stationsklockan på utsidan av byggnaden stannade på 10.25, det klockslag bomben utlöstes. Än idag har så vitt jag känner till ingen blivit dömd för dådet.

Under mina år i Italien besökte jag Bologna flera gånger, men aldrig som turist, vilket jag gjorde för ganska exakt en månad sedan, då vi gick runt en hel dag i den varma staden efter att ha tagit snabbtåget Frecciarossa från Milano. Den här gången hade jag kameran med mig.

På sista bilden ser du gaveln på en gymnasieskola i närheten av stationen. Texten Io non dimentico betyder Jag glömmer inte.

Torre dei Lamberti

Endast en dag var vi i Verona innan vi på kvällen tog tåget tillbaka till Seregno för att bli hämtade av släkten. Trots allt hann vi se i stort sett hela den gamla historiska staden. Det här blir det sista inlägget från vår dagsutflykt till Verona.

Lambertitornet byggdes på 1100-talet och det var förstås släkten Lamberti som lät uppföra det. En hiss går upp till tornets topp på 84 meters höjd. Från tornet kan man se ner på två olika torg: piazza delle Erbe och piazza  dei Signori/piazza Dante. På piazza Dante står en skulptur av Dante. Dante Alighieri föddes i Florens någon gång runt 1265. Han fick p.g.a. sin politiska aktivitet fly Florens och bodde under sju år i Verona. På den tiden fanns ju inget enat Italien utan landet bestod av stadsstater där man också hade olika språk – eller rättare sagt dialekter. Dante anses vara den som gjorde att just den dialekt som talades i Florens kom att bli det förhärskande språket i landet genom sitt litterära verk La divina commedia – på svenska Den gudomliga komedin – som han skrev på den italienska man pratade i Florens och inte på latin som annars var det vanliga skriftspråket på den tiden. Boken är en klassiker som ingår som obligatorisk läsning i de italienska skolorna. Verket består av tre olika delar: Helvetet, Skärselden och Paradiset.

L’arena di Verona

Arenan i Verona byggdes för ungefär 2000 år sedan. Förstås används den inte som förr i tiden då man bl.a. organiserade blodiga gladiatorspel. Numera anordnas i stället konserter av olika slag, allt från operor till rockkonserter. Om jag inte missminner mig så var äldste sonen där en gång för att lyssna på Black Sabbath. När vi var där höll man på att ställa i ordning för något event.

Arenan från piazzan utanför.

Ponte Scaligero

Den här bron i Verona byggdes i mitten på 1300-talet och är en gångbro över floden Adige i den historiska delen av staden. Mängder av turister – sådana som vi – går över bron varje dag. För ganska exakt en månad sedan, en varm dag i september, gick vi över bron. Den har ett annat namn också: Ponte di Castelvecchio. Namnet Scaligero kommer av släkten Scala som regerade i stadsstaten Verona i 125 år runt år 1300.

Att fickparkera i Italien

Jag har under mina många år ägt totalt två bilar. Som nybliven körkortsinnehavare i slutet på 1970-talet köpte jag en liten röd Fiat 600 och senare i livet, under mina år i Italien, körde  jag runt en Fiat Tipo som också fick följa med till Sverige när jag återvände. Underligt ändå, att det blivit just italienska bilmärken, men det kanske ändå är logiskt eftersom Italien har blivit mitt andra hemland.

Att fickparkera var inte min starka sida innan jag flyttade till Italien men där blev det till att lära mig ordentligt för annars var det helt omöjligt att hitta parkeringsplats. Jag tror jag blev ganska duktig på det men tyvärr tror jag inte det sitter i längre eftersom jag sålde min Fiat Tipo 2005 och knappt kört bil sedan dess.

När vi nyligen var i Verona hittade jag en riktig specialist på fickparkeringar och kunde inte låta bli att föreviga den här bilen vars förare måste ha varit en fena på att parkera.

Bil inklämd mellan två väggar.

Romeo och Guilietta

Efter våra tre nätter i Hamburg for vi med tåget mot Italien. Resan gick via Zürich och Chiasso, gränsstad mot Italien. Vi landade i min gamla hemby Albiate varifrån vi gjorde några utflykter med tåg eller buss till andra städer. En av dagarna, en väldigt varm sådan med över trettio grader, for vi till Verona, en stad jag ännu inte hade besökt. Verona är nog framför allt berömd för historian om Romeo och Julia. Det märktes för när vi hittade fram till den berömda balkongen stod mängder av turister jämte oss och spanade uppåt och flera gick fram för att hålla händerna på Julias bröst. Ja, skulpturen av henne förstås. Att lägga handen där betyder att man ska få tur i kärlek.

Gården är trång så jag fick plocka fram mitt vidvinkelobjektiv för att kunna ta de här bilderna.

Miniatur Wunderland

Mitt resesällskap i Hamburg tyckte att vi skulle besöka den miniatyrvärld som är uppbyggd runt järnvägar och som heter just Miniatur Wunderland, så vi gick dit en kväll för att se alla de byggnader och miljöer vi redan sett i stort format. Dessutom fanns ju också andra länders byggnader att beskåda, t.ex. det land vi var på väg till efter Hamburg. På de två sista bilderna ser du vilket det landet är. Fast just till de städerna skulle vi förstås inte.

Alter Elbtunnel

Under floden Elbe går en gammal tunnel mellan de olika delarna av Hamburg. Det är en gång- och cykeltunnel och verkar vara flitigt använd. Tunneln stod klar redan 1911 och är drygt 400 meter lång. På båda sidor om tunneln finns stora varuhissar som slukar mängder av människor som tar sig upp eller ner. På de två sista bilderna ser du hissarna vid den nedre delen i anslutning till själva tunneln.