Det är ju inte långt ner under horisonten som solen går ner där i norr vid midsommartid. Bara en liten bit. Och så färgas himlen så fantastiskt röd och grann.
Kategori: Grövelsjön 2017 (sida 1 av 1)
Några fler renar på fjället blir det på dessa foton. Inte riktiga silhuetter kanske, men nästan. Håll till godo.
Ännu några bilder från den fantastiska natten i Grövelsjön då vi såg på renskiljning och kalvmärkning. Det är nu snart en månad sedan jag var där och bevittnade den här renfångsten.
Lite småprat innan lassot ska slängas iväg för att fånga en kalv.
Och där fångades en liten kalv med lassot.
Visst måste man protestera mot att bli fångad så här?
Är det möjligen mamma ren som står där och tittar?
En av kvällarna i Grövelsjön for vi iväg på en tur för att se renskiljning och kalvmärkning. Det var en fin kväll i solnedgången. Efter en promenad på en dryg halvtimme upp mot inhägnaden med alla renarna som samlats ihop med kalvar som skulle märkas fick jag vara med om något jag aldrig varit med om tidigare och som blev höjdpunkten på veckan i fjällen. Mängder av renar sprang runt under höga brölanden medan samerna kastade sina lasson för att fånga in kalvarna som fötts under våren. Ett mäktigt skådespel. Min kamera följde förstås med och det blev det tillfälle då jag tog allra flest bilder under veckan. Här ser du några av fotona.
Runt, runt sprang renarna under ett fasligt brölande.
Det blev många kalvar som fångades in och fick sina öron märkta.
Jag fick lära mig att renhanen heter härk, något jag inte hade koll på. Att honan kallas vaja visste jag däremot.
Ännu några foton från den kväll i Grövelsjön i slutet på juni då vi gick ut på en kort tur strax före midnatt. Ja, det blev ju aldrig riktigt mörkt där i norr även om solen gick under horisonten.
En av kvällarna i Grövelsjön gav vi oss iväg på en mycket kort vandring inte så långt från högfjällshotellet. Från höjden dit vi gick kunde vi se den så speciella silhuetten av det fjäll som kallas Drottningen. Dessa foton tog jag när det inte var så långt kvar till midnatt.
Först zoomade jag in på fjället så mycket jag kunde (300 mm zoom).
Sedan zoomade jag lite mindre.
Och till sist lite mer vidvinkel så att jag fick med en liten kåta.
En av dagarna i Grövelsjön var vinden alltför stark för att vi skulle vilja gå upp på högfjället så vi tog en lång vandring i den lägre belägna fjällskogen där träden skyddade från den värsta vinden. Det blev en dagsvandring på ungefär 15 kilometer och jag var allt ganska trött i fötterna när vi kom tillbaka till stugorna. De här bilderna tog jag när vi rastade framemot eftermiddagen.
Här satt vi en bra stund i solen och åt vår matsäck innan vi travade vidare.
Mitt emot raststugan låg den här gården.
För andra året i rad har jag i goda vänners lag vandrat i trakterna runt Grövelsjön i norra Dalarna. Igår kväll kom jag hem efter en vecka i våra sydligaste fjäll, på gränsen till Norge. Midsommardagen var vi ute på den första dagsvandringen i hällande regn, men därefter sken solen skönt på oss. Nåja, den andra dagen råkade vi ut för en kort hagelskur förstås. Denna den andra dagen gav vi oss iväg till Båthusberget på den norska sidan. Vi startade i Valdalen och gick sedan ungefär en mil innan vi kom tillbaka till stugorna i Grövelsjön. En lagom lång tur med en skön fikastund i solen med utsikt över sjöarna i fjärran. Lite kuriosa är att jag enligt min hälsoapp på mobilen gick uppför femtio våningar den dagen.
I Valdalen låg sjön spegelblank.
Vinden får träden att krokna.
Molnen skuggar fjällen i fjärran.
Än ligger snön fläckvis på fjällen.
