Bilder från Eslöv och övriga världen
Med de här två bilderna från Milano önskar jag dig som tittar in här ett gott nytt 2023. Visserligen föreställer fotona dekorerade julgranar men det gör kanske inte så mycket. De gnistrar ju lite som nyårsfyrverkerier. Den första bilden är från Pizza Duomo och den andra från Galleria Vittorio Emanuele. Båda tog jag i förrgår kväll under mitt besök i storstaden.
Igår tog jag mig in till Milano och Piazza Duomo där den magnifika katedralen står. Piazzan visade sig vara knökfull med människor så det var inte bara jag som tagit mig dit. De flesta var turister som liksom jag fotograferade för fullt, mest med mobilen, medan jag även använde stora kameran.
Det är förmodligen ganska länge sedan jag besökte katedralen för en nyhet för mig var att de nu tar betalt för att besöka den inuti. Jag pratade med en kvinna som meddelade att det är sedan 2015 som man tar inträde. Igår var det en kostnad på sex euro. Eftersom jag sett kyrkan så många gånger inifrån och även fotograferat där, köpte jag aldrig biljett. I stället strövade jag omkring med kameran och höll mig kvar ända tills mörkret fallit. Det blev många foton men här får du bara se två av dem jag blev nöjd med. Den första bilden visar den fantastiskt vackra katedralen och den andra biden Galleria Vittorio Emanuele som är proppfull av lyxiga butiker. Milano är ju modestaden nummer ett i Italien och alla kända varumärken har sina butiker där: Gucci, Prada, Louis Vuitton och andra.
Dags att önska en god jul till dig som tittar in på den här sorgligt ouppdaterade fotobloggen. Har helt enkelt inte haft lust att ägna tid åt fotografering och bildbehandling på sistone. Idag gick jag i alla fall ut en sväng med kameran här i den lilla italienska byn Albiate. Med den här alldeles färska bilden från entrén till den katolska förskolan önskar jag dig en fin jul.
Idag skulle min svägerska fyllt år. Hon saknas mig väldigt, väldigt mycket och jag tänker tillbaka på den dag jag bytte de sista orden med henne, då i slutet på augusti, för bara ett par månader sedan, när jag åkte till Italien för att närvara på hennes brorsdotters bröllop i Rimini. På vägen tillbaka till Albiate åkte några av oss först till pyttelandet San Marino. Det var då, innan dödsfallen grumlade tankarna på Italien. Den dagen var vi glada och kunde inte föreställa oss att döden en månad senare först skulle ta brudens pappa och så efter ytterligare två månader min svägerska. Det går inte en dag utan att jag tänker på både hennes bror och henne, allt jag lärt mig av henne, alla samtal, alla utflykter tillsammans, hennes vänlighet och värme, hennes skratt och omtanke om andra…
Dagen efter vi varit i San Marino, satte jag mig bredvid min svägerska där hon låg i sin säng för det jag då inte visste var vårt sista samtal och avslutade med orden ”Ti voglio tanto bene” och hon svarade ”Anche io ti voglio bene”, ord som inte uttalas så ofta av de italienska släktingarna. Nu är jag glad att just de orden blev de sista.
Jag for hastigt ner till Italien i tisdags. Det var det andra besöket den här hösten och inte alls planerat. I natt kom jag hem igen efter att ha tagit ett sista farväl av min svägerska som i måndags morse somnade in efter månader av lidande. Ja, egentligen var det en före detta svägerska men hon sa alltid svägerska till mig som om jag fortfarande var det trots att jag skilt mig från hennes bror. Jag saknar henne väldigt, väldigt mycket.
Den katolska begravningen var i onsdags och ägde rum i bykyrkan som du ser på bilden här. Den fylldes med släktingar och vänner som tog avsked. Fotot är dock från december förra året. Ännu har inte årets juldekorationer kommit upp men nästa gång jag åker ner kanske de är på plats. Om man nu inte sparar på belysningen i år.
(Förra gången jag oplanerat åkte ner till Italien var i slutet på september då min svåger hastigt och oväntat avled. Nu hoppas jag det inte ska bli fler sådana Italienbesök.)
Jag for ner till Italien igen. Den här gången för att bl.a. vara med på bröllopsfirande i Rimini då en kusin till mina söner gifte sig. Själva den offentliga vigseln gjordes i kommunhuset dagen innan firandet skedde med alla över 150 gästerna som tagit sig till en bred strandremsa där stolar ställts upp mot en vacker blomsterbåge. Under tiden gick solen ner i horisonten och färgade himlen i olika röda nyanser. Det blev inget kyrkligt bröllop i det katolska Italien.
Jag läser att vattennivån i Gardasjön i norra Italien sjunker med ungefär två centimeter per dag p.g.a. torkan i södra Europa. Floden Po sinar katastrofalt och gör att saltvatten från Medelhavet tränger in i Podeltat vid Adriatiska kusten, till skada för såväl växt- och djurliv. Jordbruket klaras inte utan vatten från Po och skördarna torkar in. Något är fruktansvärt fel när det blir så här varmt och torrt. Något är med allra största sannolikhet de klimatförändringar som orsakas av människans aktiviteter.
Sirmione är en liten stad på ett näs som går ut i södra delen av Gardasjön. En vacker stad där turisterna flockas på somrarna, speciellt i semestermånaden augusti. Jag var där för ganska exakt tio år sedan och njöt av det vackra landskapet. De här bilderna är från augusti 2012 och visar på en helt annan vattennivå än vad som är fallet det här året.
På onsdag den 20 april klockan 16.00 är du välkommen till Medborgarhuset i Eslöv där jag ska visa foton från Italien och berätta om vad jag upplevt där. Det blir många berättelser om vardagslivet men även om de resor jag gjort till många platser under årens lopp. Under mina förberedelser upptäckte jag att jag faktiskt besökt hela tolv av Italiens tjugo regioner från 1982 då jag gjorde min allra första resa till landet.
Bara en liten julhälsning till dig som tittar in här. Årets pepparkakshus blev klart igår och är väldigt litet bredvid den stora pepparkaksgranen. Granen lutar betänkligt men jag tror att den ska hålla sig upprätt tills det är dags att äta upp den i morgon eller övermorgon.
Innan jag gick och ramlade och bröt armen hann jag tillsammans med min äldste son ta en tur till Bergamo, staden som kanske många minns som den värst drabbade i Italien när pandemin grasserade som värst våren 2020. När vi var där, i mitten på augusti, hade turisterna så smått börjat återvända och på gatorna i Bergamo Alta, den gamla stadsdelen högt upp på höjden i centrala Bergamo, med sina små gator var det emellanåt ganska trångt framför skyltfönstren.
Läs mer om hur du kan använda mina bilder under Bilderna.