Bilder från Eslöv och övriga världen

Kategori: Italien (sida 1 av 19)

Påsk i Italien

Jag tog påsksemester och for ner till Italien för att möta våren. Tji fick jag för det regnade och var ganska kallt alla dagar utom en, den sista, då temperaturen steg uppemot tjugo grader. Vi hade t.o.m. en kväll med ett rejält åskväder då strömmen försvann. Trots allt var det betydligt grönare än det Skåne jag lämnade i slutet på mars.

En dag var det ett kort uppehåll i regnet och jag kom ut med min kamera i byn och min vana trogen gick jag ner till den gamla ruinen Cascina Antonia (sista bilden). På vägen dit såg jag förstås också andra motiv.

God Jul 2023!

Dags att önska alla läsare som tittar in här en riktigt skön jul med den här bilden jag tog för ganska exakt ett år sedan.

Bolognacyklister

Är det någon som minns sommarvärmen nu i den här gråkalla och fuktiga månaden december? Visst känns den avlägsen och därför påminner jag lite om sensommaren med de här bilderna jag tog i Bologna i september. Det var en varm dag med över trettio grader i skuggan. Vi hade gått runt en hel del när jag trött satte mig på trappan till San Petronio och lyfte min kamera lite då och då när jag såg något intressant.

Fotona går som vanligt att klicka upp.

En sorgens minnesdag

Idag har tankarna gått tillbaka till förra året då jag den här dagen nåddes av ett meddelande som jag på något sätt visste skulle komma men som ändå blev lite av en chock. Än idag rinner tårarna när jag tänker på min svägerska som för precis ett år lämnade oss efter drygt två års kamp mot den där så fruktansvärda sjukdomen som det ibland inte finns någon bot för, speciellt inte när den i lönndom fått möjlighet att sprida sina tentakler i den som är drabbad och boten inte längre blir möjlig.

Det går nästan inte en dag utan att jag tänker på henne, hon med sitt alltid välkomnande leende och sin omtänksamhet om allt och alla. Jag ser henne så tydligt framför mig i huset hon bodde där hon går runt för att pyssla och se till att allt är i ordning, sköta trädgården och grönsakslandet, passa barnbarnen och allt annat hon sysslade med. 

Ja, hon saknas mig så fruktansvärt mycket.

Selfies i Milano

Några foton från Piazza Duomo i Milano och som jag tog i september under vår dagstur dit från Albiate. Det var varmt och skönt och intressant att sitta lite undangömd på en stenkant och lyfta kameran då och då för att avbilda alla de som tog selfies med domkyrkan eller bara ett enkelt mobilfoto av den.

Klicka gärna på fotona för att se dem i större format.

Bologna den 2 augusti 1980

Första gången jag var i Bologna var sommaren 1982 då jag med en kompis tågluffade i några länder i Europa. Det var sista året jag med dåtidens regler kunde köpa ett Interrailkort. En dag anlände vi till Bolognas gamla station där mängder av karabinjärer gick omkring med vapnen beredda. Vi visste inte då varför stationen var så hårt bevakad men fick så småningom reda på det. Två år tidigare hade en högerextrem grupp sprängt en bomb som dödade fler än 80 personer på den fullpackade stationen och ännu fler skadades. Italienarna hade ju precis inlett sin semester så många var på väg med tåg någonstans. Stationsklockan på utsidan av byggnaden stannade på 10.25, det klockslag bomben utlöstes. Än idag har så vitt jag känner till ingen blivit dömd för dådet.

Under mina år i Italien besökte jag Bologna flera gånger, men aldrig som turist, vilket jag gjorde för ganska exakt en månad sedan, då vi gick runt en hel dag i den varma staden efter att ha tagit snabbtåget Frecciarossa från Milano. Den här gången hade jag kameran med mig.

På sista bilden ser du gaveln på en gymnasieskola i närheten av stationen. Texten Io non dimentico betyder Jag glömmer inte.

Torre dei Lamberti

Endast en dag var vi i Verona innan vi på kvällen tog tåget tillbaka till Seregno för att bli hämtade av släkten. Trots allt hann vi se i stort sett hela den gamla historiska staden. Det här blir det sista inlägget från vår dagsutflykt till Verona.

Lambertitornet byggdes på 1100-talet och det var förstås släkten Lamberti som lät uppföra det. En hiss går upp till tornets topp på 84 meters höjd. Från tornet kan man se ner på två olika torg: piazza delle Erbe och piazza  dei Signori/piazza Dante. På piazza Dante står en skulptur av Dante. Dante Alighieri föddes i Florens någon gång runt 1265. Han fick p.g.a. sin politiska aktivitet fly Florens och bodde under sju år i Verona. På den tiden fanns ju inget enat Italien utan landet bestod av stadsstater där man också hade olika språk – eller rättare sagt dialekter. Dante anses vara den som gjorde att just den dialekt som talades i Florens kom att bli det förhärskande språket i landet genom sitt litterära verk La divina commedia – på svenska Den gudomliga komedin – som han skrev på den italienska man pratade i Florens och inte på latin som annars var det vanliga skriftspråket på den tiden. Boken är en klassiker som ingår som obligatorisk läsning i de italienska skolorna. Verket består av tre olika delar: Helvetet, Skärselden och Paradiset.

L’arena di Verona

Arenan i Verona byggdes för ungefär 2000 år sedan. Förstås används den inte som förr i tiden då man bl.a. organiserade blodiga gladiatorspel. Numera anordnas i stället konserter av olika slag, allt från operor till rockkonserter. Om jag inte missminner mig så var äldste sonen där en gång för att lyssna på Black Sabbath. När vi var där höll man på att ställa i ordning för något event.

Arenan från piazzan utanför.

Ponte Scaligero

Den här bron i Verona byggdes i mitten på 1300-talet och är en gångbro över floden Adige i den historiska delen av staden. Mängder av turister – sådana som vi – går över bron varje dag. För ganska exakt en månad sedan, en varm dag i september, gick vi över bron. Den har ett annat namn också: Ponte di Castelvecchio. Namnet Scaligero kommer av släkten Scala som regerade i stadsstaten Verona i 125 år runt år 1300.

Att fickparkera i Italien

Jag har under mina många år ägt totalt två bilar. Som nybliven körkortsinnehavare i slutet på 1970-talet köpte jag en liten röd Fiat 600 och senare i livet, under mina år i Italien, körde  jag runt en Fiat Tipo som också fick följa med till Sverige när jag återvände. Underligt ändå, att det blivit just italienska bilmärken, men det kanske ändå är logiskt eftersom Italien har blivit mitt andra hemland.

Att fickparkera var inte min starka sida innan jag flyttade till Italien men där blev det till att lära mig ordentligt för annars var det helt omöjligt att hitta parkeringsplats. Jag tror jag blev ganska duktig på det men tyvärr tror jag inte det sitter i längre eftersom jag sålde min Fiat Tipo 2005 och knappt kört bil sedan dess.

När vi nyligen var i Verona hittade jag en riktig specialist på fickparkeringar och kunde inte låta bli att föreviga den här bilen vars förare måste ha varit en fena på att parkera.

Bil inklämd mellan två väggar.