Första bilden visar det nya taket på medborgarhuset som blev klart under året efter stormens härjningar året före.
Rådhuset på andra bilden började renoveras under året men är ännu inte klart.
Vid allhelgonahelgen sattes en halmgubbe upp på Stora torg. Ganska snabbt var det någon som kapade huvudet på gubben.
Fjärde bilden är från en av mina många promenader på den gamla banvallen mot Kastberga.
Vid nummer 3-vägen finns några lamor att titta på. Där passerade jag som synes på den femte bilden.
Ute vid Elvkullen finns en gammal gård som heter Backåkra. Den fungerar som flyktingboende.
November
Den här månaden blev det inte många foton tagna.
De två första fotona är från månadens fotofika i Malmö då hösten verkligen hade kommit.
De två sista fotona tog jag den dag då årets första snö precis lagt sig. De visar Ekenässkolan där mina pojkar gick en gång i tiden samt det nya Multihuset på Eslövs folkhögskola, en mycket vacker byggnad som fick pris av Eslövs kommun 2021.
I slutet på månaden fick jag årets sista dödsbud från Italien. Jag for ner igen för att delta vid begravningen av min svägerska som varit sjuk sedan december 2020. Jag saknar henne så otroligt mycket.
December
Den 18 december, tre veckor efter att jag lämnat Italien, for jag åter ner, men denna gång var resan planerad. Dock blev julen inte som förr. Alldeles för många släktingar saknades.
I Sverige låg snön vit när jag deltog på årets sista fotofika i Malmö. Det ser du på första bilden.
Det var skönt att åka ifrån vinterkylan i Sverige men trots att den andra bilden jag tog i den italienska byn ser ut att visa värme så var det inte så.
På den tredje bilden ser du när årets pepparkakshus äts upp av släkten i Albiate.
På en av mellandagarna åkte jag in till Milano och strövade runt med kameran lite överallt. De tre mellersta bilderna är från trakterna runt Piazza Gae Aulenti, ett ganska nybyggt område i norra delarna av Milano. Jag har redan visat några foton jag tog den dagen, på Piazza Duomo och på julgranarna i närheten. De tre sista fotona är från samma plats.
Året 2022 innebar alltså tre begravningar och ett bröllop, en långresa och fyra Italienresor. Undrar vad 2023 har i beredskap.
Hela den här månaden arbetade jag och fick mycket gjort eftersom så många var på semester. Den 9 juni juli upptäckte jag av en händelse att Malmö Pride var på gång och fick bråttom att åka in till Malmö med kameran. Flera andra fotokompisar visade sig vara där i samma syfte som jag – att med kameran fånga alla glada deltagare i den långa prideparaden som tog sig genom Malmös gator i den strålande solen.
Augusti
I augusti fortsatte jag att jobba på ett ännu ganska semestertomt kontor men tog mig in till Lund för den årliga World Wide Photo Walk. Det blev en varm promenad med flera för mig både kända och okända fotokompisar. De två första bilderna är från den dagen. Först på den vackra fontänen vid Lunds universitet och sedan på det pampiga universitetsbiblioteket.
I slutet på månaden tog jag några dagars semester för att delta på en av mina pojkars kusiners bröllop som ägde rum på stranden i Rimini på den adriatiska kusten i Italien. Vi stannade förstås ett par nätter för att kunna njuta även av strandlivet. Den tredje bilden visar alla stolar som stod uppradade för bröllopsgästerna och den sista bilden från dagen efter då jag strövade ängs den otroligt långa stranden med min kamera. På vägen hem stannade vi några timmar i pyttelandet San Marino varifrån jag redan visat bilder.
September
Någon gång i slutet på sommaren fick jag en hälsning från min barndom genom att en gammal klasskompis hörde av sig efter att ha hittat till den här fotobloggen. Vi bestämde att träffas när jag vid tillfälle skulle in till Malmö där hon bor. Den dagen kom när jag deltog på det månatliga fotofikat i september. Efter att vi hade promenerat färdigt tillsammans och fotograferat lite då och då mellan allt småprat, mötte jag min gamla klasskompis på Malmö centralstation. Vi hade inte setts sedan vi gick femte klass tillsammans så jag var lite nervös för att vi inte skulle ha så mycket gemensamt men hur det var så hittade vi varandra direkt och promenerade mot Västra hamnen och fortsatte prata i hela fem timmar. Första och andra bilden är från fotofikapromenaden medan den tredje är från Västra hamnen.
Den 11 september var det dags för val i Sverige och som vanligt arbetade jag som röstmottagare i ett valdistrikt där jag var vice ordförande. Den fjärde bilden är från dagen innan då jag besökte en av lokalerna för förtidsröstning, alltså vårt stadsbibliotek. Förresten såg jag ju ett något annorlunda parti vid fotopromenaden i Malmö (andra bilden).
Den 18 september var sista dagen för Landskronas fotofestival och fotokompisen Sven undrade om jag skulle följa med vilket jag tackade ja till. Utställningarna var vi nog ganska överens om att de inte var så mycket att titta på men omgivningarna var ju ganska fina, speciellt vid Citadellet, det gamla kvinnofängelset som jag visat i ett inlägg. Kanske spelade det något ruggiga vädret in. Den sista bilden visar utställningar om fotoböcker som nog var den som var mest intressant.
I slutet på månaden fick jag ett mycket dystert besked från Italien och som ledde till årets andra begravning, även denna mycket oväntad. Min svåger avled plötsligt, inte mer än 58 år gammal, och sorgen var tung. Bara en månad tidigare hade han varit med på sin dotters bröllop. Att sörja tycker jag man gör bäst tillsammans och längtade väldigt efter släkten, vilket gjorde att jag åter flög ner till Italien. Kameran följde aldrig med mig.
Andra kvartalet av mitt år i bilder tillsammans med lite information om vad som hänt. Ingen bild har publicerats tidigare och alla bilder är klickbara.
När jag i februari läste att Australien släppt sina stränga inreseregler kunde jag äntligen sätta igång med planeringen av resan dit för att hälsa på yngste sonen som jag inte sett på så länge. Nästan tre år hade han varit där och arbetat för fullt, haft tur med både karantäner och möjligheter till jobb. Vi planerade tillsammans via WhatsApp när det skulle fungera att jag kom dit och jag fick begära långsemester. I april kom jag iväg men fick en något dålig start som du kan läsa om i ett eget inlägg.
Efter min ankomst stannade jag april ut, och några dagar in i maj, i staden Brisbane, i delstaten Queensland, där sonen bodde och arbetade. Alla nedanstående sex bilder är därifrån. Jag följde med sonen på hans arbeten (tre olika) och strövade även runt på egen hand och upptäckte den väldigt vackra staden längs floden med det logiska namnet Brisbane River.
Den första av sonens arbetsplatser jag fick besöka var en italiensk restaurang där han arbetade som servitör, men därifrån har jag inga andra bilder än Instagramfoton. En annan arbetsplats var Chocolate Moments där han gjorde kaffe och det tredje arbetet var som pizzabagare på en pizzeria i stadsdelen Red Hills.
På den första bilden här nedanför ser du en del av omgivningarna i Red Hills. Alla husen längs den här gatan har ena sidan byggd på pelare för att motverka lutningen. I horisonten ser du skyskraporna i centrala Brisbane.
Andra bilden visar en gångväg i den botaniska trädgården som jag gick genom nästan varje dag eftersom sonen bodde i närheten. En dag gick jag också en guidad tur där för att lära mer om växterna, många av dem importerade.
Längs Brisbane River ligger ett stort strövområde vid namn South Bank. Där finns också det stora Wheel of Brisbane som du ser på den tredje bilden. Eftersom jag varit i Brisbane en gång tidigare och då åkte upp, gjorde jag det inte nu.
I början på maj tog sonen ledigt och vi flög iväg västerut till en plats jag alltid velat se: Uluru, eller Ayers Rock, i Northern Territory. De tre första fotona nedan är därifrån men jag har redan visat flera andra från både Kata Tjuta och Uluru.
Efter fyra underbara dagar tog vi flyget söderut till Melbourne, i delstaten Victoria, där sonen bl.a. fick med mig på en väldigt annorlunda sportupplevelse som jag redan berättat om. Från Melbourne for vi i hyrbil på snabbaste sätt till den lilla staden Warrnambool för en enda övernattning innan vi vände tillbaka längs den otroligt vackra Great Ocean Road som jag skildrat i ett eget inlägg. En liten bit av vägen längs kusten ser du i den fjärde bilden nedan. Vid ett av stoppen, i Teddy Lookout, blev vi närgånget betraktade av en kookaburra, fågeln du ser i femte bilden.
Efter att ha lämnat hyrbilen i Melbourne blev det ytterligare ett flyg, nu norrut till Sydney, i delstaten New South Wales. I sjätte bilden ser du en bild tagen från den botaniska trädgården med utsikt mot Sydney Opera House och Harbour Bridge, de två klassiska blickfången i storstaden. Där tillbringade jag mest tid vid mitt förra Australienbesök. Den här gången bodde vi utanför centrum, vid den berömda stranden Bondi Beach.
Det sista stoppet innan hemfärd från Brisbane gick med flyg från Sydney norrut till Hamilton Island, i delstaten Queensland, där vi blev hämtade med båt för vidare färd till den lilla Hayman Island där vi fick leva lyxliv på fint femstjärnigt hotell i fyra dagar. De tre sista bilderna visar stranden på olika sätt. Eftersom det fortfarande var manetsäsong fanns varningskyltar om att det inte var lämpligt att bada i havet utan våtdräkt. I stället hade hotellet en pool alldeles bredvid där det gick lika bra. Tyvärr blev jag sjuk och hann inte njuta så väldigt mycket av vistelsen innan det var dags att flyga tillbaka till Brisbane och ta flyget hem igen. Det gick som planerat och jag slapp ditresans förseningar.
Jag inser att jag kanske borde ha ganska stor flygskam efter alla de här flygturerna till och från och i Australien. Det blev faktiskt ännu fler flygresor under 2022, flera av dem oplanerade. Mer om dem i följande inlägg.
Juni
I mitten på juni åkte jag i jobbet (med tåg) till Helsingborg för att besöka H22 med olika typer av utställningar att beskåda. En stor attraktion var fartyget Götheborg som låg för ankar i hamnen. Du ser fartyget på första bilden nedan. Därefter strövade jag och en kollega mest runt i det nya området Oceanhamnen som du ser på andra bilden.
Veckan före midsommar for jag iväg till Grövelsjöfjällen i norra Dalarna (fem personer i bil), där vi som vanligt samlades för att vandra tillsammans. I år var vi dock en vandrarvän mindre och hon saknades oss alla. Tredje bilden visar namnet på den hemsida där man kan boka de stugor där vi alltid bor (vi är ju vänner med ägarna), i år tretton personer. Har du planer på att ta dig upp till Grövelsjöfjällen någon gång så är detta ett mycket bra alternativ till fjällhotellet.
Den fjärde bilden visar en tur vi gjorde mot Båthusberget in i Norge. Den femte bilden är också från Norge då vi tog båten Sylöra från svenska sidan över till den norska och sedan vandrade iväg på en tur jag inte varit med om tidigare men som var behagligt skön med en njutningsbar tupplur på en ljunghed efter lunchpaus. Sista bilden är från sista dagen, midsommarafton, då vi också vandrade ganska lugnt. Värmen ökade för varje dag och den här sista dagen var i hetaste laget för att vandra i stekande sol.
Det tredje pandemiåret gick mot sitt slut. Året blev dock inte så hemskt som föregående två pandemiår och jag kunde företa en del resor för att träffa dem jag inte sett på länge. Ändå förde året med sig alldeles för mycket av sorg. Mer om det senare. Här försöker jag sammanfatta några händelser under året i fyra olika delar med var sitt kvartal. Alla bilder är klickbara och ingen av dem har tidigare publicerats.
Januari
Ännu jobbade jag hemma i stället för att gå till kontoret men det hände allt oftare att jag gick dit. Och en kväll fick kameran följa med. Första bilden visar andra våningen på Eslövs stadshus där mitt kontor är beläget.
Andra bilden visar Eslövs gamla spritfabrik som länge stått och förfallit. Bakom skymtar förresten lagerhuset som också stod och förföll innan det rustades upp och blev ganska lyxiga lägenheter i huset som ritades av Gunnar Asplund. Under året har det äntligen tagits beslut om att rusta upp spritfabriken och hela området är nu avstängt och grävningar har påbörjats. Fint lär det bli och jag kommer säkert att presentera bilder från byggnationen så småningom.
Jag kom också ut en del med kameran i omgivningarna, alltid till de vanliga platserna. I början på månaden var det väldigt blött i vårt naturreservat Abullahagen, som du ser på den tredje bilden.
I mitten på månaden blev det minusgrader och jag tog en lång promenad runt Ellinge där jag hittade frusna vinterståndare längs med södra stambanan på vägen tillbaka.
Februari
Årets andra månad kom med årets första dödsbud kvällen den 12 februari, då en väninna hastigt och oväntat avled. Det tog oss som kände henne hårt och vi träffades för att prata och sörja tillsammans vilket kändes bra.
Jag gick runt med kameran även vid vårt nybyggda Stora torg vars bänkar fått sensorer för att kunna mäta hur bänkarna används. På första bilden ser du en vit sensor monterad under bänken.
Vid en promenad längs den gamla banvallen mot Kastberga såg jag hur vårvindarna brutit ner trädens grenar. Längre bort skymtade jag en till synes herrelös häst, som vid närmare undersökning visade sig åtföljas av en dam och inte en herre så visst var det en herrelös häst.
Den 20 februari såg jag de första snödropparna skjuta upp någonstans i Snärjet, skogen strax öster om Eslöv.
Och så kom den ödesdigra dagen den 24 februari då Ryssland attackerade Ukraina. Söndagen därefter träffade jag fotofikagänget i Malmö och efter vårt gemensamma fika på Coffee Square på Entré i Malmö promenerade vi mot Möllevångstorget där många hade samlats för att protestera mot Putins krig.
Mars
Den här månaden begravdes vår väninna i Lunds domkyrka med många gäster närvarande. En väninna från Göteborg kom på besök för att närvara på begravningen den 11 mars, en fredag. Både på lördagen och söndagen for vi iväg några vänner ut på promenader i skogen. På lördagen blev det Snärjet och på söndagen Fulltofta friluftsområde lite längre iväg. När jag skulle hitta bilder till den här månaden hittade jag inga färdigredigerade vilket jag brukar ha och det visade sig att jag bara lämnat fotona från de här dagarna efter att ha laddat in dem från minneskortet. Jag tror sorgen tog så stor plats att jag inte orkade med redigering just då och sedan glömde bort bilderna.
De tre första fotona är från Snärjet och de tre sista från Fulltofta.
Inte anade jag i mars att det skulle bli ytterligare två begravningar det här året. Och det var väl tur det, för månaderna därefter blev betydligt trevligare. Mer om detta i del 2.
I början på månaden for jag med en väninna norrut för att vandra en dag på Skåneleden från Glumslöv mot Landskrona. Vi hade en underbart solig dag.
Pandemisituationen verkade också ha lugnat ner sig så jag vågade köpa en biljett till Italien över jul. Inte anade jag då att jag skulle behöva uppsöka ett testcenter för att innan flygresan ta ett antigentest. Handtvätten fortsatte jag som vanligt med, men betalade inte för den.
Fortfarande jobbade jag hemma men gick in på kontoret allt oftare och for t.o.m. in till Hyllie för en konferens.
En del av Skåneleden.
Testcenter vid Flygstadens handelscentrum.
Lite dyrt att betala 99 kronor för att tvätta händerna.
The Point i Hyllie, Malmö.
November
I början på november deltog jag åter på det traditionella fotofikat i Malmö med efterföljande fotopromenad då jag hittade en tom parkeringsplats för elscootrar på Stortorget. Jag åkte också tåg lite oftare än förut.
Filmstudion kom igång men jag fick visa mitt covidpass för att komma in på Bian. Faktiskt kom jag också iväg på ett restaurangbesök.
På Stora torg hittade jag ett nytt brunnslock med poesi, en ny drive signerad VA Syd.
Medborgarhuset var (och är) fortfarande insvept i väntan på nytt tak.
Tom elscooterparkering i Malmö.
Uppgången mot spår 3 och 4 på Eslövs station.
Här inne håller Eslövs filmstudio till.
Restaurang StorGatan ligger förstås på Storgatan.
Poesi på brunnslock lättar upp stadsmiljön lite.
Snön kom tidigt och stannade kvar någon dag på gräsmattan vid Medborgarhuset.
December
Snön och kylan kom i början på månaden och jag kom faktiskt ut med min kamera till Trollsjöområdet medan det vita fortfarande låg kvar.
Och så flög jag iväg till släkten i Italien över jul, trots att smittan med den nya mutationen omikron hade satt fart ordentligt. In i det sista var jag tveksam men längtan var för stor så jag for efter att ha tagit den tredje vaccinationsdosen, testat mig och införskaffat munskydd. Dagen innan avfärd fick jag besked om att direktflyget med SAS var inställt och jag blev ombokad på SwissAir med byte i Zürich. Trots allt gick det bra och jag använde tre munskydd för att följa reglerna ordentligt. Resan blev riktigt trevlig eftersom jag fick sällskap med en lärare från Trelleborg som liksom jag blivit ombokad och vi hade mycket att prata om.
Väl nere i Italien ändrades restriktionerna såväl hemma i Sverige som i Italien och jag hade lite svårt att hänga med på alla nya saker som infördes. Munskydd blev obligatoriskt överallt i Italien, även utomhus, och man införde krav på FFP2-munskydd i kollektivtrafiken. Min äldste son köpte in en stor låda med sådana så vi klarade oss bra. Fast vi åkte aldrig iväg till Milano som vi tänkt, just med tanke på den ökande smittorisken.
På julafton kom en ny liten släkting till världen. Hon var väntad först två veckor senare, men kom alltså lite tidigare, säkert bara för att jag skulle hinna träffa henne.
Jag bakade pepparkakshus och gjorde laxmackor och vi träffades nästan alla som tänkt sig komma till julluncherna hos min svägerska. Två familjer uteblev dock eftersom de hade träffat andra som var smittade och därför fick de hålla sig i hemma.
Även flyget hem blev inställt och jag blev ombokad till Air France med byte i Paris. De enda godkända munskydden var just FFP2 så jag var glad att min son kunde avvara några till mig.
Trollsjöområdet i Eslöv.
Albiate hade dekorerats med väldigt fina stjärnor längs bygatorna.
På den här platsen hade trottoaren lagats sedan jag i augusti föll och bröt armen.
Jag jobbade hela månaden men tog ut några enstaka semesterdagar i anslutning till helgerna för att njuta av sommaren lite. Dessutom hade jag blivit inbokad på släktforskningsföreningens sammankomst där jag pratade om min farfar och visade foton från Eslöv. I samband med det tog jag också några nya foton av stan, bl.a. av den hörna där padelhallen startat men där det när jag var liten låg en speceributik: Hakon Håkanssons. Framöver kommer padelhallen att ersättas av flerfamiljshus.
Ett nytt hus byggdes också på Norregatan bredvid den gamla biografbyggnaden Palladium där stadsbiblioteket numera är inhyst sedan många år tillbaka. Förtätningen i stan är stor och inflyttningen av nya Eslövsbor har verkligen ökat.
Längre norrut på Norregatan fick äntligen ett gammalt förfallet hus rivningslov och det håller på att resas ett nytt hus på platsen. Jag har följt byggnationen under året.
Stora torg blev klart i slutet av juni och många Eslövsbor gladdes åt att det blev så fint. Skulpturen Snäckfågel flyttades till den norra änden.
Snart kommer de här byggnaderna att vara historia.
Bortanför den gula byggnaden uppfördes ett nytt flerfamiljshus.
Den här röda tegelbyggnaden är nu riven.
Skulpturen Snäckfågel vid Stora torgs norra ända.
Augusti
Äntligen kom jag iväg till Italien och fick träffa bl.a. äldste sonen som jag inte sett annat än på WhatsApp under drygt ett och ett halvt år. En dag gav vi oss iväg till Bergamo, den stad som drabbats så hårt i pandemins inledning mars 2020. Vi åkte bl.a. upp till den gamla staden, Bergamo Alta, där vi strövade runt bland turisterna, varav många bar munskydd.
Tillbaka i byn hälsade jag på släktingarna och promenerade runt med min kamera tills jag en dag snubblade på en gatsten som av trädrötterna skjutit i höjden. Det bar sig inte bättre än att min vänstra arm bröts och jag fick åka ambulans till närmaste öppna sjukhus för röntgen, datortomografi och gipsning. Därmed var mina planer på utflykter till Alperna och andra platser helt avskrivna och resten av tiden i byn ägnade jag mest åt läsning av italienska böcker.
Bergamo Alta
Via Verdi, den historiska delen av Albiate.
In till höger går man för att komma till min äldste sons bostad.
September
Inte förrän i slutet på månaden var min brutna arm så pass bra att jag kunde lyfta kameran igen. Då vågade jag mig också in till Malmö med tåget för att efter ett mycket långt uppehåll träffa några av fotokompisarna som förr träffades en gång i månaden för att fotofika och fotopromenera tillsammans. Alla de här fotona är från den träffen då jag endast använde mitt lättaste objektiv, en vidvinkelzoom.
Paulikyrkan i Malmö.
Vid Gustav Adolfs torg står dessa vackert målade bänkar.
Vid Davidshall såg vi denna dam.
Perrongen på centralstationen i väntan på tåget norrut.
Flera gånger besökte jag Abullahagen, ett av våra två stadsnära naturreservat, för att se om backsipporna behagat sticka upp. Inte förrän halva månaden förflutit kunde jag se de små lila sipporna i hagen, precis där jag brukar upptäcka dem. De var allt lite sena det här året.
I slutet på månaden blåste starka vindar så hårt att de tog med sig taket på vårt vackra medborgarhus. Ännu är inte något nytt tak klart och huset är täckt av presenningar.
Mina tisdagspromenader med två kollegor fortsatte och en av kvällarna bevittnade vi en vacker solnedgång ute vid Elvkullen.
Men det viktigaste som hände i april var att jag fick min första vaccindos. Äntligen kunde jag börja hoppas på en något normalare vardag.
Maj
På min cykel for jag runt i omgivningarna och upptäckte hur blomningen färgade naturen i alla möjliga färgtoner. Banvallen i östra Eslöv var ett populärt mål där jag sveptes in i en kaskad av vita och rosa blommor
Näsduksträdet i Stadsparken blommade som vanligt med sina så speciella vita blommor. Från Stadsparken syntes också hur Medborgarhuset blivit insvept efter takförlusten.
Ute i Västra Strö försökte jag ta mig in i den vackra kyrkan men den var stängd p.g.a. sättningar. Cykelturen ut var i alla fall behaglig.
Juni
Vårt nyrenoverade Stora torg fick en skulptur vid namn Omväg och som vållade lite bekymmer. Skulpturen donerades av en av stans banker och man lät konstnären justera lutningen på de rör den utgörs av för att undvika att någon skulle få för sig att klättra upp. Nu lyckades ändå flera barn ta sig upp och därför sattes stora skyltar upp som uppmanade åskådarna att inte klättra på konstverket. Det blev allt en liten snackis i stan och meningarna om skulpturens utseende och funktion är delade. Nu har skyltarna tagits bort och skulpturen står kvar som det var tänkt.
I början på månaden fick jag min andra vaccindos och kände mig nu säker på att jag kunde åka iväg till Grövelsjön veckan före midsommar och träffa alla vandringsvännerna igen. Vi hade en fin vecka och vandrade sex dagar i rad utan att passera gränsen till Norge eftersom landet var stängt för oss svenskar. Jag fotograferade som vanligt men har varit usel på att ta hand om bilderna efteråt. Det är dock inte jag som ligger vid vattenkanten utan en av vandringsvännerna.
”Omväg” monteras i sydvästra hörnet av Stora torg.
På Stora torg finns också svalkande fontäner.
Vatten- och trädfotografering.
I fjärran ligger ”Drottningen” med lite snö kvar i skrevorna.
Ännu ett pandemiår är till ända och det är dags för mig att sammanfatta år 2021 med några foton som ännu inte har publicerats. Alla bilder kan du klicka upp i större format för att se dem bättre.
Januari
Den här månaden kom besked om att vaccineringarna hade påbörjats och plötsligt kändes livet lite lättare även om jag fick vänta några månader på min första dos. Därför fortsatte jag som förut med att arbeta hemma och cykla mina turer ut på landsbygden eller promenera med kollegor. Kameran följde oftast med för att dokumentera omgivningarna och även sådant som påminde om pandemin, som t.ex. munskydden som blivit alltmer vanliga och skyltning om begränsat antal kunder i butikerna och uppmaningar att hålla avstånd till varandra.
Stora torg i vinterskrud.
Det är allt besvärligt att cykla i Snärjet.
Munskydden hittas lite överallt.
En ny typ av anslag började komma upp vid butikerna.
Februari
Den här månaden brann det i stan och Eslövs Bollklubbs (EBK) hela samlingar försvann i lågorna. De startade en insamling för att köpa nya lagtröjor och annat som behövs för att hålla igång fotbollsklubben. Gensvaret var stort.
I mitten på månaden frös isen på Trollsjön och många skridskoåkare samlades i kylan och uppmanades därför att hålla avstånd till varandra.
På Föreningstorget stängde Anderssons gatukök för gott i väntan på att byggnationen av nya flerfamiljshus ska komma igång. Ännu har dock inte bygget startat.
Mars
Tunneln under järnvägen stängdes av för biltrafik när man arbetade med anslutande gång- och cykelvägar. När arbetet mot Stora torg var klart upptäcktes att en belysningsstolpe placerats mitt i cykelbanan p.g.a. en miss av entreprenören som hade feltolkat ritningen. Fadäsen uppmärksammades i riksnyheterna och t.o.m. i norsk nyhetsmedia. Felet rättades dock till och stolpen flyttades till den plats ritningen angav.
Längs Södergatan färdigställdes bussgatan som ansluter till Stora torg som vi ännu fick vänta någon månad för att se klart. Bussgatan trafikeras dock alltför ofta av vanliga bilister som inte tycks lägga märke till skyltningen om att det är förbud mot infart.
I mars anade jag också vårens ankomst så smått när jag hittade videkissar i Snärjet.
Hösten var på väg och dagarna avlöste varandra utan att jag riktigt hade koll på vilken dag det var. Alla dagarna tycktes mig likadana. Smittspridningen började öka och jag funderade på att avboka Italienresan jag köpt i början på september. Under tiden fortsatte jag cykla och promenera. På jobbet drogs det igång en slags motionstävling och utan att jag riktigt förstod hur, så låg jag i täten med mina motionsaktiviteter. Varje tisdag var fortfarande uppbokad med min kollega, men oftast med fler promenader än cykelturer eftersom det blev mörkt allt tidigare på kvällen.
På dessa bilder ser du ett annat naturreservat än Abullahagen som jag brukar visa och som ligger inom stadsgränsen: Allmänningen. Även detta har fått coronaanpassas.
Vid Trollsjön spelade man fribeegolf som aldrig förr.
Och vid den oanvända scenen i Trollsjöområdet bytte jag en lördag förmiddag ett par ord med ett gäng pensionärer som har för vana att träffas där denna veckodag sedan flera år tillbaka.
November
Den här månaden innebar ett par vackra dimmiga dagar då jag drog iväg ut på fotopromenader. Trädallén i Ellinge syntes knappt.
Vid Bäckdala låg en kväll då jag passerade den fuktiga dimman tjock över gång- och cykelvägen.
Och den sista november, en dag med strålande sol, stod vårt nya Stora torg i stort sett klart. Samma dag hade också en smula snö lagt sig på marken.
I början på november fick jag ett meddelande om att flyget jag bokat till Italien över jul och nyår blivit inställt och slapp ta något beslut om att avboka. Betalningen fick jag därför tillbaka.
December
I december lämnade jag oftast cykeln hemma och tog i stället långa promenader på ibland över en mil. På håll kunde jag se hur man arbetade för fullt på Örtofta sockerbruk.
I tätorten fick vi nya bussar som går på el. De kör oftast ganska tomma och jag tar dem aldrig.
Och elskåpen längs Storgatan dekorerades med gamla foton från när Eslöv var betydligt mindre än det är idag.
Då var sammanfattningen av mitt år 2020 slut och jag tycker som de allra flesta att vi kunde hoppat över året. Ändå får jag ju säga att jag aldrig hade fotograferat så mycket av Eslöv och dess omgivningar om det varit ett vanligt år. Det är ju ganska bra. Hemmajobbet har också fungerat och jag har sluppit trängas med andra personer, även om jag saknat mina kollegors närvaro. I somras träffades vi ett par gånger ute på den stora gräsmattan vid jobbet och det var väldigt roligt att se och byta ett par ord. Annars har den mesta kommunikationen med kollegorna skett via Skype och det är jag innerligt trött på.
Nu hoppas jag bara att vi kan få ett bättre år 2021 som innebär fler kontakter med människor och utan den rädsla för att smittas som jag ibland känner när jag går ut. Ja, måtte det där vaccinet komma till alla snart.
Efter min korta midsommarsemester fortsatte jag att jobba hemma men tog ut en eller två semesterdagar nästan varje vecka. Cykelturerna blev många och långa och landskapet förändrades med mogen säd och andra bra saker. Här ser du bilder från mitten av juli på hallonbuskar, korn och vete.
I slutet på månaden tog jag en risk igen och åkte med en väninna till Wanås där vi bland annat tittade till den gamla snapphaneeken som står i den vidsträckta parken.
Augusti
En av de första dagarna i augusti fick jag ett samtal från en sjuksköterska som berättade att smittspridning skett på det äldreboende min mamma bor på. Mammas provresultat var positivt. Min syster och jag trodde aldrig hon skulle klara det och förberedde oss på det värsta eftersom hon närmar sig de nittio. Bilderna här nedan är från en dag då min syster och jag tog en lång promenad och pratade om allt möjligt medan vi tog våra steg framåt. En sväng inåt kyrkogården blev det också och fram till minneslunden där vår pappas aska finns.
Efter några veckor på en speciell kohortavdelning fick vi i slutet på månaden besked om att mamma faktiskt klarat sig och ansågs vara frisk igen.
September
Nu hade jag inrett mitt hemmakontor lite mer definitivt och röjt i min yngste sons gamla rum där nu skrivbord och skrivbordsstol från förr fick bli en mer fast arbetsplats än köksbordet. Dessutom hade jag fått hem en stor datorskärm som jag kopplade till den bärbara jobbdatorn. Äntligen kunde jag stänga dörren till ”kontoret” när jobbet var slut.
Jag fick också sällskap på mina cykelturer och långpromenader när en kollega föreslog att vi skulle ta en tur varje tisdag efter jobbet. Liksom jag jobbar hon också hemma, några kvarter från min bostad så det gjorde det lätt att träffas utomhus och cykla eller gå. De här två bilderna är tagna i början respektive slutet på månaden ute vid Ellinge.
Min kollega har stor trädgård och skickade med mig en stor kasse med äpplen jag sedan torkade och gjorde äppelmos på. Det här äpplet hittade jag däremot i stan, vid Gasverksgatans norra ände.
Under samma fotopromenad upptäckte jag också att vår lilla station blivit centralstation. Inte illa.
