Bilder från Eslöv och övriga världen

Etikett: Grövelsjön (sida 1 av 3)

Så blev mitt år 2022, del 2

Andra kvartalet av mitt år i bilder tillsammans med lite information om vad som hänt. Ingen bild har publicerats tidigare och alla bilder är klickbara.

Så blev mitt år 2022, del 1 

April

När jag i februari läste att Australien släppt sina stränga inreseregler kunde jag äntligen sätta igång med planeringen av resan dit för att hälsa på yngste sonen som jag inte sett på så länge. Nästan tre år hade han varit där och arbetat för fullt, haft tur med både karantäner och möjligheter till jobb. Vi planerade tillsammans via WhatsApp när det skulle fungera att jag kom dit och jag fick begära långsemester. I april kom jag iväg men fick en något dålig start som du kan läsa om i ett eget inlägg.

Efter min ankomst stannade jag april ut, och några dagar in i maj, i staden Brisbane, i delstaten Queensland, där sonen bodde och arbetade. Alla nedanstående sex bilder är därifrån. Jag följde med sonen på hans arbeten (tre olika) och strövade även runt på egen hand och upptäckte den väldigt vackra staden längs floden med det logiska namnet Brisbane River.

Den första av sonens arbetsplatser jag fick besöka var en italiensk restaurang där han arbetade som servitör, men därifrån har jag inga andra bilder än Instagramfoton. En annan arbetsplats var Chocolate Moments där han gjorde kaffe och det tredje arbetet var som pizzabagare på en pizzeria i stadsdelen Red Hills.

På den första bilden här nedanför ser du en del av omgivningarna i Red Hills. Alla husen längs den här gatan har ena sidan byggd på pelare för att motverka lutningen. I horisonten ser du skyskraporna i centrala Brisbane.

Andra bilden visar en gångväg i den botaniska trädgården som jag gick genom nästan varje dag eftersom sonen bodde i närheten. En dag gick jag också en guidad tur där för att lära mer om växterna, många av dem importerade.

Längs Brisbane River ligger ett stort strövområde vid namn South Bank. Där finns också det stora Wheel of Brisbane som du ser på den tredje bilden. Eftersom jag varit i Brisbane en gång tidigare och då åkte upp, gjorde jag det inte nu.

Den fjärde och femte bilden är också från South Bank, båda tagna i skymningen, medan den sista är tagen vid Kangaroo Point, där solnedgången syns väldigt vackert. Fler foton från Kangaroo Point publicerade jag i april 2022.

Maj

I början på maj tog sonen ledigt och vi flög iväg västerut till en plats jag alltid velat se: Uluru, eller Ayers Rock, i Northern Territory. De tre första fotona nedan är därifrån men jag har redan visat flera andra från både Kata Tjuta och Uluru.

Efter fyra underbara dagar tog vi flyget söderut till Melbourne, i delstaten Victoria, där sonen bl.a. fick med mig på en väldigt annorlunda sportupplevelse som jag redan berättat om. Från Melbourne for vi i hyrbil på snabbaste sätt till den lilla staden Warrnambool för en enda övernattning innan vi vände tillbaka längs den otroligt vackra Great Ocean Road som jag skildrat i ett eget inlägg. En liten bit av vägen längs kusten ser du i den fjärde bilden nedan. Vid ett av stoppen, i Teddy Lookout, blev vi närgånget betraktade av en kookaburra, fågeln du ser i femte bilden.

Efter att ha lämnat hyrbilen i Melbourne blev det ytterligare ett flyg, nu norrut till Sydney, i delstaten New South Wales. I sjätte bilden ser du en bild tagen från den botaniska trädgården med utsikt mot Sydney Opera House och Harbour Bridge, de två klassiska blickfången i storstaden. Där tillbringade jag mest tid vid mitt förra Australienbesök. Den här gången bodde vi utanför centrum, vid den berömda stranden Bondi Beach.

Det sista stoppet innan hemfärd från Brisbane gick med flyg från Sydney norrut till Hamilton Island, i delstaten Queensland, där vi blev hämtade med båt för vidare färd till den lilla Hayman Island där vi fick leva lyxliv på fint femstjärnigt hotell i fyra dagar. De tre sista bilderna visar stranden på olika sätt. Eftersom det fortfarande var manetsäsong fanns varningskyltar om att det inte var lämpligt att bada i havet utan våtdräkt. I stället hade hotellet en pool alldeles bredvid där det gick lika bra. Tyvärr blev jag sjuk och hann inte njuta så väldigt mycket av vistelsen innan det var dags att flyga tillbaka till Brisbane och ta flyget hem igen. Det gick som planerat och jag slapp ditresans förseningar.

Jag inser att jag kanske borde ha ganska stor flygskam efter alla de här flygturerna till och från och i Australien. Det blev faktiskt ännu fler flygresor under 2022, flera av dem oplanerade. Mer om dem i följande inlägg.

Juni

I mitten på juni åkte jag i jobbet (med tåg) till Helsingborg för att besöka H22 med olika typer av utställningar att beskåda. En stor attraktion var fartyget Götheborg som låg för ankar i hamnen. Du ser fartyget på första bilden nedan. Därefter strövade jag och en kollega mest runt i det nya området Oceanhamnen som du ser på andra bilden.

Veckan före midsommar for jag iväg till Grövelsjöfjällen i norra Dalarna (fem personer i bil), där vi som vanligt samlades för att vandra tillsammans. I år var vi dock en vandrarvän mindre och hon saknades oss alla. Tredje bilden visar namnet på den hemsida där man kan boka de stugor där vi alltid bor (vi är ju vänner med ägarna), i år tretton personer. Har du planer på att ta dig upp till Grövelsjöfjällen någon gång så är detta ett mycket bra alternativ till fjällhotellet.

Den fjärde bilden visar en tur vi gjorde mot Båthusberget in i Norge. Den femte bilden är också från Norge då vi tog båten Sylöra från svenska sidan över till den norska och sedan vandrade iväg på en tur jag inte varit med om tidigare men som var behagligt skön med en njutningsbar tupplur på en ljunghed efter lunchpaus. Sista bilden är från sista dagen, midsommarafton, då vi också vandrade ganska lugnt. Värmen ökade för varje dag och den här sista dagen var i hetaste laget för att vandra i stekande sol.

Vandring i Grövelsjöfjällen

Förra veckan tillbringade jag med vänner i Grövelsjöfjällen – precis som jag  brukar göra runt midsommar. Även det här året blev det veckan före midsommar vi for upp. Under sex dagar vandrade vi både i Sverige och Norge. Kameran fick förstås följa med. I början var det lite kallt och regnigt men under den sista vandringen – på midsommarafton – var det rejält varmt även i fjällen. Klickar du på fotona får du upp dem i större format och kan tydligare se t.ex. renarna i den översta bilden till höger, det snötäckta fjället i den nedre bilden till vänster och lämmeln i den nedersta till höger.

Så blev mitt år 2021, del 2

Dags att sammanfatta andra kvartalet av förra året med några foton och texter. Bilderna är klickbara.

Så blev mitt år 2021, del 1

April

Flera gånger besökte jag Abullahagen, ett av våra två stadsnära naturreservat, för att se om backsipporna behagat sticka upp. Inte förrän halva månaden förflutit kunde jag se de små lila sipporna i hagen, precis där jag brukar upptäcka dem. De var allt lite sena det här året.

I slutet på månaden blåste starka vindar så hårt att de tog med sig taket på vårt vackra medborgarhus. Ännu är inte något nytt tak klart och huset är täckt av presenningar.

Mina tisdagspromenader med två kollegor fortsatte och en av kvällarna bevittnade vi en vacker solnedgång ute vid Elvkullen.

Men det viktigaste som hände i april var att jag fick min första vaccindos. Äntligen kunde jag börja hoppas på en något normalare vardag.

Maj

På min cykel for jag runt i omgivningarna och upptäckte hur blomningen färgade naturen i alla möjliga färgtoner. Banvallen i östra Eslöv var ett populärt mål där jag sveptes in i en kaskad av vita och rosa blommor

Näsduksträdet i Stadsparken blommade som vanligt med sina så speciella vita blommor. Från Stadsparken syntes också hur Medborgarhuset blivit insvept efter takförlusten.

Ute i Västra Strö försökte jag ta mig in i den vackra kyrkan men den var stängd p.g.a. sättningar. Cykelturen ut var i alla fall behaglig.

Juni

Vårt nyrenoverade Stora torg fick en skulptur vid namn Omväg och som vållade lite bekymmer. Skulpturen donerades av en av stans banker och man lät konstnären justera lutningen på de rör den utgörs av för att undvika att någon skulle få för sig att klättra upp. Nu lyckades ändå flera barn ta sig upp och därför sattes stora skyltar upp som uppmanade åskådarna att inte klättra på konstverket. Det blev allt en liten snackis i stan och meningarna om skulpturens utseende och funktion är delade. Nu har skyltarna tagits bort och skulpturen står kvar som det var tänkt.

I början på månaden fick jag min andra vaccindos och kände mig nu säker på att jag kunde åka iväg till Grövelsjön veckan före midsommar och träffa alla vandringsvännerna igen. Vi hade en fin vecka och vandrade sex dagar i rad utan att passera gränsen till Norge eftersom landet var stängt för oss svenskar. Jag fotograferade som vanligt men har varit usel på att ta hand om bilderna efteråt. Det är dock inte jag som ligger vid vattenkanten utan en av vandringsvännerna.

Så blev mitt år 2020, del 2

Dags att presentera andra kvartalet av föregående år. 

Första kvartalet hittar du under Del 1, januari-mars

April

Den första april var långresan inbokad från Milano till Santiago de Chile tillsammans med äldste sonen. Jag skulle återse gamla vänner från resan jag gjorde dit 1987, vi skulle besöka platser jag aldrig hann med då och så skulle vi vara där medan den inplanerade folkomröstningen om ny konstitution skulle äga rum. Varken resa eller folkomröstning skedde som planerat och jag var kvar i min hemstad hela månaden. Arbetade på distans med datorn på mitt köksbord och började inse att det kunde bli långvarigt. Jästen var slutsåld i alla butiker och jag kunde inte baka mitt bröd som jag brukade. Mina cykelturer och promenader fortsatte och jag mötte våren ute på landsbygden. De här två bilderna är från Abullahagen där jag njöt av stillheten medan jag låg på marken och fotograferade de vackra backsipporna.

Stigen in mot Abulahagen.

Backsippor

Maj

Så kom då maj månad och äldste sonens trettioårsdag. Jag fick fira honom på avstånd där han satt i hemmet i Italien, förhindrad att gå ut av andra skäl än att uppsöka matbutik eller apotek. I Skåne slog bokarna ut sina blad och jag fångade några i Snärjet under mina ensamma cykelturer dit. Även de skånska pilarna hade fällt ut sina blad och rapsen blommade för fullt och lyste gul i landskapet.

Bokar med utslagna blad. Pilträd och raps.

Juni

I början på juni fyllde yngste sonen 25 och även honom fick jag gratulera på distans, fast det hade jag räknat med eftersom han befinner sig i Australien. Äldste sonen och jag hade ju egentligen tänkt åka bort till honom i stället men ändrade planer till förmån för Chile. Nu blev ingen resa av men kanske, kanske kommer det att finnas möjlighet att så småningom ge sig iväg till Australiens östkust där han bott och arbetat i snart två år.

Runt midsommar brukar jag tillsammans med glada vänner sedan ett par år tillbaka fara upp till Grövelsjöfjällen. Det här året var vi in i det sista osäkra på om vi skulle ge oss upp eller inte men till slut blev det faktiskt av. De svenska myndigheterna tog bort sin avrådan om att inte ge sig iväg längre bort än två timmar från hemmet och en något decimerad skara träffades som vanligt uppe i våra sydligaste fjäll för en vecka med vandringar i omgivningarna. Det låg mycket snö men det var ovanligt varmt, inte en regndroppe föll över oss och myggen hade inte riktigt vaknat. Vi åt ute på gården mellan stugorna varje kväll och avslutade kvällen med kubbspel och småprat. Vi badade i den iskalla bäcken varje dag och hann även med bad i den stora Grövelsjön. Ja, resan upp till Grövelsjöfjällen blev årets höjdpunkt och den enda resan utanför Skåne jag gjorde (och då räknar jag inte Italienresan jag återvände från i januari). På första bilden ser du badplatsen vid Grövelsjön. Den andra bilden tog Ulla, en av mina vandringsvänner, på mig en av de sista dagarna. Sista bilden visar några av de säkert hundratalet renar som den sista kvällen omringade oss när vi satt och småpratade efter middagen på gården.  

Stranden vid Grövelsjön

Jag vid fjällsjö

Renar vid stuga

Vid gränsen mot Norge

I lördags öppnade Danmark gränsen för oss skåningar och idag var det dags för Norge att göra samma sak. Fast nu ska jag erkänna att jag klev över gränsen från Sverige till Norge redan för knappt en månad sedan, i stort sett utan att lägga märke till det. Vi gick längs med ett stängsel uppe i Grövelsjöfjällen och det var inte någon landgräns utan ett renstängsel. Rätt som det var stod vi vid en gul och sliten skylt som var väldigt svårläst.

Sliten gul skylt där man nätt och jämt kan ana att det står Sverige.

På ena sidan kunde vi med stor ansträngning läsa att det stod Sverige.

Vi beslöt oss för att i stället gå till andra sidan skylten eftersom vi förstod att vi råkat gå in i Norge.

Sliten gul skylt med texten "Norge".

På den här sidan stod det i stället Norge, fast det var lika svårt att läsa.

Jag tror att någon får sköta om skyltarna vid vår långa gräns mot Norge så att alla fjällvandrare som inte är från Skåne, Kronoberg eller Blekinge inte riskerar att gå över gränsen och av misstag bli lagbrytare.

Nu har jag ju inte tänkt mig åka till Norge något mer i år utan skulle mycket hellre vilja åka till Danmark och då till Kastrup för vidare färd mot Italien, men jag tror jag väntar ett tag ännu. UD avråder ju dessutom från icke nödvändiga resor till Danmark så skulle jag bli bestulen eller överfallen på väg från Malmö till Kastrup så gäller inte min hemförsäkring. Inte för att jag tror det skulle hända förstås.

Bad i Grövelsjön

Jodå, det gick att bada i Grövelsjöns kalla vatten i år igen. Förra gången jag badade, eller snarare doppade mig, i den här sjön var för två år sedan, den lika heta sommaren 2018. I år blev det mer än bara ett dopp, även om jag aldrig simmade runt. Det är allt lite kallt i fjällsjöar även när luftens temperatur går över tjugo grader. Skönt var det allt att svalka sig efter vandringen fast jag tyckte inte riktigt om att ta på mig vandringskängorna igen och trava iväg. Och så missade jag att ta på mig vandringsbyxorna innan kängorna så jag gjorde helt sonika så att jag svepte om mig handduken som en kjol och vandrade iväg.

Stranden vid Grövelsjön med snö på fjällen i bakgrunden

Vandring vid Grövelsjön

Sent igår kväll kom jag hem från en vecka på vandring i Grövelsjöfjällen. Det är numera en tradition att vi far upp dit till midsommar och sedan vandrar tillsammans, vänner från olika delar av landet. Det här året blev det en annorlunda vecka. Några av oss stannade hemma på grund av coronapandemin så vi blev inte så många som vanligt. Inte heller vandringarna blev som vanligt eftersom vi inte kunde gå över gränsen mot Norge. Nåja, viss vandring dit var tydligen tillåten och vi klev nog över gränsen ett par gånger. Inte heller fick vi något regn som vi vanligtvis får utan det var i stället ovanligt varmt och torrt, trots att det fallit snö ända in i maj. Solen brände, myggen stack och knotten likaså.

Vandringsstig med fjäll i bakgrunden

På den här bilden ser du en av lederna vi gick upp på från sjön. I horisonten syns Drottningen, ovanligt vitklädd.

 

Midsommar i Grövelsjöfjällen

För fjärde året i följd åkte jag med vänner till norra Dalarna för att vandra i våra sydligaste fjäll vid Grövelsjön, på gränsen mot Norge. Den här gången blev det tåg och buss uppåt landet, med en natt i Göteborg innan vidare färd mot slutmålet.

På självaste midsommarafton gjorde vi, tretton vänner, vår första vandring tillsammans. Den gick mot Olån och Silverfallet där snön ännu inte smält, totalt nästan femton kilometer. På eftermiddagen nådde vi Grövelsjöns fjällstation där midsommarfirandet just inleddes med musik och dans runt midsommarstången i solen med de fläckvis snöklädda fjällen i bakgrunden.

Musiker med kransar i håret. Midsommarstången med fjällen i bakgrunden

Så blev mitt år 2018, del 1

För en knapp vecka sedan kom jag hem från Italien, där jag som vanligt tillbringat jul- och nyårshelgerna i sällskap med mina söner och andra släktingar. Det här inlägget hade jag tänkt publicera därifrån, men så blev det inte. För som vanligt försöker jag sammanfatta året som precis avslutats med några foton från respektive månad. Nytt för i år är att jag för några av månader gjort ett collage av bilder och att jag delar upp fotona på två inlägg. Inga foton har så vitt jag kan minnas publicerats någon annanstans tidigare,

Gatubild i mörker

Årets första månad inleddes förstås i min gamla hemby Albiate. Jag fick faktiskt bara fram kameran en enda gång i januari och det var när jag tog en sen kvällspromenad med yngste sonen. Det var folktomma gator överallt den kvällen.

Collage med nattbild från Malmö, kvällsbild från Helsingborg och ett fallfärdigt hus i Eslöv.

I februari for jag i jobbet på konferens till Malmö under två dagar. De flesta andra deltagare tillbringade även natten i Malmö, men jag tog förstås tåget fram och tillbaka.

Med fotogänget åkte jag till Helsingborg en kall kväll för att titta på och fotografera alla ljusinstallationer. Även fotokompisen Sven deltog och vi frös i kapp i den fuktiga kylan.

En annan dag stannade jag kvar i Eslöv och försökte uppfylla min föresats att fotografera mer av min hemstad. Det gröna fallfärdiga huset hittade jag på en av dessa fotopromenader.

Liggande pojke på Trollsjöns is.

Även i mars stannade jag kvar i Eslöv och fotograferade bl.a. hur barn och ungdomar gladdes åt att isen på Trollsjön dög att åka skridskor på.

Collage med blommor och skyltdocka.

I april kom den korta våren och jag for med fotokompisen Sven till Alnarp för att möta den och fotografera allt som slagit ut.

I slutet på månaden for jag till Malmö för att delta på ett av de tillfällen då ett gäng fotografer samlades för att fika och därefter ta en promenad tillsammans med kamerorna lyfta.

Collage med jaguarfigur, första maj-tåg, körsbärsblom, kyrkfönster och grönska runt å.

Första maj tog jag med kameran ut för att fotografera det lilla första maj-tåget som gick genom stan från Föreningstorget till Trollsjön.

Vid Kristi himmelsfärdsdag tog jag tillsammans med fotokompisen Sven tåget till Hjärup och den årliga tävlingen för gamla veteranbilar. Jag hittade bl.a. en jaguar.

Jag tog också flyget till Italien där jag besökte bykyrkan. En liten släkting tog sin första nattvard och det är en stor anledning för att ställa till med fest i det katolska Italien. På en av bilderna i collaget ser du ett vackert kyrkfönster som pryder kyrkan.

Mer som hände i maj var att det åter brann i Eslöv. Det var en f.d. skola som brann ner en kväll. Dagen efter tog jag med mig kameran dit och såg att lågorna hade skonat det vackra blommande körsbärsträdet. Samma dag cyklade jag också tillsammans med Sven till Trollenäs där vi såg att grönskan frodades runt Saxån.

Collage med hav, fjällsjö och ren.I juni blev det först en tur till Steninge med en väninna. Där sov vi i en pytteliten stuga utan vatten och ström. Dagen efter blev det stor sommarfest med gamla och nya vänner. Vi hann också med årets första dopp i havet.

Ännu ett dopp i hyfsat varmt vatten blev det precis efter midsommar då jag tillsammans med gamla vänner åter igen for upp till Grövesjön för att fjällvandra. Det var så varmt och torrt att vi fick svalka oss i Grövelsjön, där vi också passade på att njuta av solen en stund. Flera av dagarna hade vi närkontakt med renarna uppe på fjället.

Och i nästa inlägg kommer foton från den andra halvan av 2018.

Grövelsjön-Jakobshöjden tur och retur

Jag kom av mig med alla foton från fjällen som jag skulle publicera. Det tog lite tid att redigera alla bilder, men nu är jag nästan klar. Alla kommer inte här förstås – det skulle bli lite tråkigt med bara fjällandskap.

De senaste fjällfoton jag visade var från turen till Elgåhogna. Nu går jag en dag fram och visar tre foton från en underbar dag då vi höll oss kvar på den svenska sidan av gränsen. Vi började gå från Grövelsjöns södra del och tog oss uppåt så sakteliga. En del av oss fortsatte uppåt till Jakobshöjden medan de andra gick ner till en liten strand vid sjön och vilade.

Jakobshöjden ligger drygt 1000 meters upp. På toppen finns en hög mobilmast och ett litet vindskydd av sten där en brevlåda innehåller en gästbok. Vi satt där en stund innan vi vände tillbaka ner mot sjön igen.

Sjön omgiven av skog.

Där nere vid Grövelsjön började vi vår vandring uppåt den här soliga dagen.

Fjällandskap som går uppåt.

Stegen ledde oss mot Jakobshöjden med dess mobilmast.

Stig med vandrare

Eftersom vi gått uppåt fick vi ju gå ner igen längs den här stigen.