Bilder från Eslöv och övriga världen
Tisdagar innebär oftast att jag ger mig ut på promenad med kollegor. Så blev det också den här veckan då vi gav oss ut till Skär och därefter till Bosarps Jär, ett naturreservat på en av Skånes rullstensåsar, fylld med bokträd och andra träd. Förstås gick korna omkring och betade både i Skär och i Bosarps Jär men vi lyckades hålla dem på avstånd. De två första bilderna från Skär och de två sista från Bosarps Jär.
Den sjätte dagens vandring blev den kortaste eftersom vi skulle hinna till midsommarfirandet på STF:s fjällstation. Det blev också den sista vandringsdagen och på midsommardagen for vi iväg söderut igen och årets Grövelsjövandring var slut. Det blev det åttonde året i följde som vi träffades och vandrade tillsammans ungefär samma personer.
På första fotot ser du i fjärran hur Drottningen ligger där i Norge. Vi såg henne när vi gick upp mot platsen där renmärkningen brukar äga rum. Tyvärr fick vi inte se några renar där vilket vi gjorde 2017. I stället fick vi gå ner till fjällstationens midsommarfirande och dansa runt midsommarstången. Där låg däremot en ren som tydligen inte förstod vad skylten bredvid betyder.
Den femte vandringsdagen tog jag tillsammans med två andra i sällskapet en lite kortare och snällare vandring. Vandringen gick mestadels genom skog i långsam uppåtlutning. På vår väg såg vi vita blommor på ett träd och jag spanade in dem med kameran och såg att det var rönnen som blommade.
Ungefär halvvägs stannade vi på den fina rastplatsen vid Olån och som fått ett sprillans nytt bord med bänkar där vi slog oss ner för att äta vår matsäck. Nytt var också att vi såg flera kartor som var nyuppsatta.
Vår dagsvandring slutade vid Sjöstugan alldeles vid Grövelsjön där vi gick ner till sjökanten för att titta på båten Sylöra som vi så många gånger tidigare åkt med över till norra delen av sjön. Någon båttur blev det inte i år.
I väntan på att övriga i sällskapet skulle komma slog vi oss ner vid ett bord inne i Sjöstugan och beställde våfflor med hjortronsylt och grädde. Och så en kopp kaffe till det förstås. Det blev en alldeles lagom ansträngande dag.
Den fjärde dagens vandring i Grövelsjöfjällen gick mot Lövåsen, helt inom Sveriges gränser. Eftersom det var sommarsolståndet den här dagen firade vi på vårt eget sätt, något som blivit en tradition när vi vandrar tillsammans. På kvällen dukade vi ute på gårdsplanen med midsommarmat och kunde också sitta ute och äta trots att myggen var lite besvärliga.
Andra dagen på vår vistelse i Grövelsjöfjällen följde vi Linnéstigen in i Norge. Lappljungen lyste upp sluttningarna – och på sina ställen även krypljungen – och rätt som det var såg vi ett litet bo som någon i vårt sällskap berättade är ett lämmelbo. Dramatiska moln visade sig på himlen men inget regn föll.
Veckan före midsommar for jag som vanligt upp till Grövelsjöfjällen tillsammans med vänner från förr. Sex dagars vandring blev det, en del lite längre och andra lite kortare. De här bilderna tog jag första dagen då vi gjorde en ganska kort dagsvandring in i Norge vid Rundhøgda.
Andra kvartalet av mitt år i bilder tillsammans med lite information om vad som hänt. Ingen bild har publicerats tidigare och alla bilder är klickbara.
När jag i februari läste att Australien släppt sina stränga inreseregler kunde jag äntligen sätta igång med planeringen av resan dit för att hälsa på yngste sonen som jag inte sett på så länge. Nästan tre år hade han varit där och arbetat för fullt, haft tur med både karantäner och möjligheter till jobb. Vi planerade tillsammans via WhatsApp när det skulle fungera att jag kom dit och jag fick begära långsemester. I april kom jag iväg men fick en något dålig start som du kan läsa om i ett eget inlägg.
Efter min ankomst stannade jag april ut, och några dagar in i maj, i staden Brisbane, i delstaten Queensland, där sonen bodde och arbetade. Alla nedanstående sex bilder är därifrån. Jag följde med sonen på hans arbeten (tre olika) och strövade även runt på egen hand och upptäckte den väldigt vackra staden längs floden med det logiska namnet Brisbane River.
Den första av sonens arbetsplatser jag fick besöka var en italiensk restaurang där han arbetade som servitör, men därifrån har jag inga andra bilder än Instagramfoton. En annan arbetsplats var Chocolate Moments där han gjorde kaffe och det tredje arbetet var som pizzabagare på en pizzeria i stadsdelen Red Hills.
På den första bilden här nedanför ser du en del av omgivningarna i Red Hills. Alla husen längs den här gatan har ena sidan byggd på pelare för att motverka lutningen. I horisonten ser du skyskraporna i centrala Brisbane.
Andra bilden visar en gångväg i den botaniska trädgården som jag gick genom nästan varje dag eftersom sonen bodde i närheten. En dag gick jag också en guidad tur där för att lära mer om växterna, många av dem importerade.
Längs Brisbane River ligger ett stort strövområde vid namn South Bank. Där finns också det stora Wheel of Brisbane som du ser på den tredje bilden. Eftersom jag varit i Brisbane en gång tidigare och då åkte upp, gjorde jag det inte nu.
Den fjärde och femte bilden är också från South Bank, båda tagna i skymningen, medan den sista är tagen vid Kangaroo Point, där solnedgången syns väldigt vackert. Fler foton från Kangaroo Point publicerade jag i april 2022.
I början på maj tog sonen ledigt och vi flög iväg västerut till en plats jag alltid velat se: Uluru, eller Ayers Rock, i Northern Territory. De tre första fotona nedan är därifrån men jag har redan visat flera andra från både Kata Tjuta och Uluru.
Efter fyra underbara dagar tog vi flyget söderut till Melbourne, i delstaten Victoria, där sonen bl.a. fick med mig på en väldigt annorlunda sportupplevelse som jag redan berättat om. Från Melbourne for vi i hyrbil på snabbaste sätt till den lilla staden Warrnambool för en enda övernattning innan vi vände tillbaka längs den otroligt vackra Great Ocean Road som jag skildrat i ett eget inlägg. En liten bit av vägen längs kusten ser du i den fjärde bilden nedan. Vid ett av stoppen, i Teddy Lookout, blev vi närgånget betraktade av en kookaburra, fågeln du ser i femte bilden.
Efter att ha lämnat hyrbilen i Melbourne blev det ytterligare ett flyg, nu norrut till Sydney, i delstaten New South Wales. I sjätte bilden ser du en bild tagen från den botaniska trädgården med utsikt mot Sydney Opera House och Harbour Bridge, de två klassiska blickfången i storstaden. Där tillbringade jag mest tid vid mitt förra Australienbesök. Den här gången bodde vi utanför centrum, vid den berömda stranden Bondi Beach.
Det sista stoppet innan hemfärd från Brisbane gick med flyg från Sydney norrut till Hamilton Island, i delstaten Queensland, där vi blev hämtade med båt för vidare färd till den lilla Hayman Island där vi fick leva lyxliv på fint femstjärnigt hotell i fyra dagar. De tre sista bilderna visar stranden på olika sätt. Eftersom det fortfarande var manetsäsong fanns varningskyltar om att det inte var lämpligt att bada i havet utan våtdräkt. I stället hade hotellet en pool alldeles bredvid där det gick lika bra. Tyvärr blev jag sjuk och hann inte njuta så väldigt mycket av vistelsen innan det var dags att flyga tillbaka till Brisbane och ta flyget hem igen. Det gick som planerat och jag slapp ditresans förseningar.
Jag inser att jag kanske borde ha ganska stor flygskam efter alla de här flygturerna till och från och i Australien. Det blev faktiskt ännu fler flygresor under 2022, flera av dem oplanerade. Mer om dem i följande inlägg.
I mitten på juni åkte jag i jobbet (med tåg) till Helsingborg för att besöka H22 med olika typer av utställningar att beskåda. En stor attraktion var fartyget Götheborg som låg för ankar i hamnen. Du ser fartyget på första bilden nedan. Därefter strövade jag och en kollega mest runt i det nya området Oceanhamnen som du ser på andra bilden.
Veckan före midsommar for jag iväg till Grövelsjöfjällen i norra Dalarna (fem personer i bil), där vi som vanligt samlades för att vandra tillsammans. I år var vi dock en vandrarvän mindre och hon saknades oss alla. Tredje bilden visar namnet på den hemsida där man kan boka de stugor där vi alltid bor (vi är ju vänner med ägarna), i år tretton personer. Har du planer på att ta dig upp till Grövelsjöfjällen någon gång så är detta ett mycket bra alternativ till fjällhotellet.
Den fjärde bilden visar en tur vi gjorde mot Båthusberget in i Norge. Den femte bilden är också från Norge då vi tog båten Sylöra från svenska sidan över till den norska och sedan vandrade iväg på en tur jag inte varit med om tidigare men som var behagligt skön med en njutningsbar tupplur på en ljunghed efter lunchpaus. Sista bilden är från sista dagen, midsommarafton, då vi också vandrade ganska lugnt. Värmen ökade för varje dag och den här sista dagen var i hetaste laget för att vandra i stekande sol.
Det tredje pandemiåret gick mot sitt slut. Året blev dock inte så hemskt som föregående två pandemiår och jag kunde företa en del resor för att träffa dem jag inte sett på länge. Ändå förde året med sig alldeles för mycket av sorg. Mer om det senare. Här försöker jag sammanfatta några händelser under året i fyra olika delar med var sitt kvartal. Alla bilder är klickbara och ingen av dem har tidigare publicerats.
Ännu jobbade jag hemma i stället för att gå till kontoret men det hände allt oftare att jag gick dit. Och en kväll fick kameran följa med. Första bilden visar andra våningen på Eslövs stadshus där mitt kontor är beläget.
Andra bilden visar Eslövs gamla spritfabrik som länge stått och förfallit. Bakom skymtar förresten lagerhuset som också stod och förföll innan det rustades upp och blev ganska lyxiga lägenheter i huset som ritades av Gunnar Asplund. Under året har det äntligen tagits beslut om att rusta upp spritfabriken och hela området är nu avstängt och grävningar har påbörjats. Fint lär det bli och jag kommer säkert att presentera bilder från byggnationen så småningom.
Jag kom också ut en del med kameran i omgivningarna, alltid till de vanliga platserna. I början på månaden var det väldigt blött i vårt naturreservat Abullahagen, som du ser på den tredje bilden.
I mitten på månaden blev det minusgrader och jag tog en lång promenad runt Ellinge där jag hittade frusna vinterståndare längs med södra stambanan på vägen tillbaka.
Årets andra månad kom med årets första dödsbud kvällen den 12 februari, då en väninna hastigt och oväntat avled. Det tog oss som kände henne hårt och vi träffades för att prata och sörja tillsammans vilket kändes bra.
Jag gick runt med kameran även vid vårt nybyggda Stora torg vars bänkar fått sensorer för att kunna mäta hur bänkarna används. På första bilden ser du en vit sensor monterad under bänken.
Vid en promenad längs den gamla banvallen mot Kastberga såg jag hur vårvindarna brutit ner trädens grenar. Längre bort skymtade jag en till synes herrelös häst, som vid närmare undersökning visade sig åtföljas av en dam och inte en herre så visst var det en herrelös häst.
Den 20 februari såg jag de första snödropparna skjuta upp någonstans i Snärjet, skogen strax öster om Eslöv.
Och så kom den ödesdigra dagen den 24 februari då Ryssland attackerade Ukraina. Söndagen därefter träffade jag fotofikagänget i Malmö och efter vårt gemensamma fika på Coffee Square på Entré i Malmö promenerade vi mot Möllevångstorget där många hade samlats för att protestera mot Putins krig.
Den här månaden begravdes vår väninna i Lunds domkyrka med många gäster närvarande. En väninna från Göteborg kom på besök för att närvara på begravningen den 11 mars, en fredag. Både på lördagen och söndagen for vi iväg några vänner ut på promenader i skogen. På lördagen blev det Snärjet och på söndagen Fulltofta friluftsområde lite längre iväg. När jag skulle hitta bilder till den här månaden hittade jag inga färdigredigerade vilket jag brukar ha och det visade sig att jag bara lämnat fotona från de här dagarna efter att ha laddat in dem från minneskortet. Jag tror sorgen tog så stor plats att jag inte orkade med redigering just då och sedan glömde bort bilderna.
De tre första fotona är från Snärjet och de tre sista från Fulltofta.
Inte anade jag i mars att det skulle bli ytterligare två begravningar det här året. Och det var väl tur det, för månaderna därefter blev betydligt trevligare. Mer om detta i del 2.
Idag skulle min svägerska fyllt år. Hon saknas mig väldigt, väldigt mycket och jag tänker tillbaka på den dag jag bytte de sista orden med henne, då i slutet på augusti, för bara ett par månader sedan, när jag åkte till Italien för att närvara på hennes brorsdotters bröllop i Rimini. På vägen tillbaka till Albiate åkte några av oss först till pyttelandet San Marino. Det var då, innan dödsfallen grumlade tankarna på Italien. Den dagen var vi glada och kunde inte föreställa oss att döden en månad senare först skulle ta brudens pappa och så efter ytterligare två månader min svägerska. Det går inte en dag utan att jag tänker på både hennes bror och henne, allt jag lärt mig av henne, alla samtal, alla utflykter tillsammans, hennes vänlighet och värme, hennes skratt och omtanke om andra…
Dagen efter vi varit i San Marino, satte jag mig bredvid min svägerska där hon låg i sin säng för det jag då inte visste var vårt sista samtal och avslutade med orden ”Ti voglio tanto bene” och hon svarade ”Anche io ti voglio bene”, ord som inte uttalas så ofta av de italienska släktingarna. Nu är jag glad att just de orden blev de sista.
Förra söndagen gav jag mig iväg med kameran mot Ellinge, strax utanför stan. Promenaden inleddes med sol och en hel del vind, vilket gjorde att himlen snabbt skiftade från halvmulen till helmulen. Framme i Ellinge hade de mörka regnmolnen förmörkat himlen och ett kraftigt regn gjorde mig rejält blöt men eftersom det blåste sidvind var det endast min vänstra sida som blev blöt. Regnjackan hade jag tagit på mig så kameran stängde jag av och knåpade ner under jackan medan jag stretade på hemåt i regnet. Innan dess hade jag hunnit ta några foton och här ser du några av dem.
Läs mer om hur du kan använda mina bilder under Bilderna.