Vi har nu varit på resa i nästan två dygn och landade i eftermiddags i Airlie Beach (klockan är här strax över 23, eller nio timmar före svensk tid) i Queensland. Igår morse strax efter klockan sju på morgonen klev vi på ett tåg i Sydney som först skulle ta oss till Casino för byte till Brisbane. Efter några timmars resa slutade luftkonditioneringen fungera i det överfulla tåget som dessutom skakade till rejält emellanåt precis som om motorn inte orkade med. Tåget stannade slutligen helt ute i skogen någonstans och vi såg en mekaniker gå förbi med några verktyg och så efter en timmes stopp var vi på väg igen men med reducerad effekt på luftkonditioneringen – i den vagn vi satt i – i övriga vagnar fungerade den tydligen. Nåja, vi kom fram till Casino efter ca tretton timmars tågresa genom ett mycket kuperat landskap fullt med eucalyptusträd och ganska många kor på gröna fält. Fast korna stod mest under träden som gav lite skugga i det mycket varma och soliga vädret. Några andra levande varelser än kor såg vi knappast och jag hajade till lite när jag såg en bil köra förbi på en asfalterad väg. Annars var det mest breda vattenvägar som syntes från tågfönstret tillsammans med skogen som jag tyckte påminde om riktig regnskog på vissa platser.
Framme i Casino stod bussar och väntade på oss och det blev en mycket trevlig färd i det becksvarta mörkret mot Brisbane, Australiens tredje största stad. På vägen passerade vi också Surfers Paradise och The Gold Coast där festande ungdomar syntes på gatorna i natten. Dessutom var busschauffören glad för att berätta vad vi passerade på vår färd, vilket gjorde den tre timmar långa resan mer intressant och lättare att härda ut. Han upplyste oss bl.a. om att vi skulle vrida tillbaka klockan en timme så att det nu alltså är nio i stället för tio timmars skillnad mot svensk tid.
Mörbultade klev vi av bussen på Brisbanes öde station mitt i natten och ringde efter en taxi som tog oss till ett motell något närmare flygplatsen. I det lite halvsjaskiga rummet somnade vi snabbt trots ljudet av luftkonditioneringens entoniga buller.
I morse blev det ännu en taxifärd, nu mot Brisbanes flygplats där vi fortsatte vår resa norrut med Virgin Australias flyg till Proserpine, en resa på nästan två timmar. Jag förstår varför guideböckerna rekommenderar flyg för att resor inom Australien. Det var betydligt bekvämare, förutom att vara snabbare. På flygplatsen i Proserpine tog vi så en buss ända fram till resmålet Airlie Beach och den resan tog nog bara ungefär en timme.
Under vår färd norrut har inte systemkameran använts alls utan bara mobilkameran. Bilderna har jag laddat upp på mitt instagramkonto där jag vet att åtminstone Della och Jah Hollis har tittat på dem. Det var även svårt att koppla upp sig med mobilen eftersom det saknades mobiltäckning överallt utom på stationerna vi stannade på. Eftersom vi var så försenade blev stoppen väldigt korta så jag hann inte få upp så många foton som jag hade velat, men de som finns går utmärkt att titta på för den som vill. Mitt användarnamn på instagram är susannehultman.
Jag har alltså inga bilder så därför blir det här det allra första rena textinlägget i den här bloggen. Bilder härifrån kommer senare och det blir nog en hel del vackert fotograferat för vi befinner oss alldeles vid Stora Barriärrevet och har också tänkt ta oss ut dit. Idag har det bara blivit en promenad längs strandpromenaden för vi är ganska trötta.
Om du trodde att Australien var ett litet land så antar jag att du nu förstår att det faktiskt är enormt stort. Resan norrut har tagit lång tid och vi är ändå inte så långt norrut man kan komma. Och vi var ju inte heller speciellt långt söderut när vi startade.
