Bilder från Eslöv och övriga världen
Nähä, inte det. Då får jag väl drömma mig tillbaka till värmen på Tokashiku, en dryg timmes snabb båtfärd från Naha på den japanska ön Okinawa. Där var det varmt och soligt i slutet på juni förra året. Fast det kom visst lite regn också om jag rannsakar mitt minne.
Idag har inte stora kameran kommit fram ännu, men dagen är förstås inte slut än. Jag passar i alla fall på att publicera en bild från igår kväll då jag tog en hel del foton på den vackra solnedgången efter att jag publicerat hibiskusfotona. Just nu på eftermiddagen är nätet lite lättare att komma åt.
Bukten där vi befinner oss vetter mot väster så solnedgången sker rakt framför våra ögon över havet och öarna som ligger lite längre västerut. Det går väldigt snabbt som det brukar nära ekvatorn. Strax före klockan 19.30 går solen ner och färgar himlen i vackra färger som på nedanstående bild. Ljuden som ackompanjerar synintrycket är förstås de från vågorna som sakta rullar in över sanden och alla ilandspolade korallskelett. Ett mycket rogivande ljud.
På vägen från hamnen till hotellet passerade vi en skylt som jag aldrig hann fotografera, men den gav en annan tanke eftersom den beskrev att den plats vi passerade var tremetersnivån för en tsunamivåg. Nåja, sådana starka vågor har vi ännu inte sett och hoppas förstås slippa. De enda vi ser är de som för in tidvattnet på kvällen, som här. Om cirka fyra timmar sker samma sak igen.
Hibiskus verkar vara en vanlig växt här på Tokashiki. Jag ser dem överallt i omgivningen och de har många olika färger. Här ser du några av dem jag fotograferade idag på morgonen. Den gula blomman är säkert inte någon hibiskus men du får se den i alla fall.
Och nätet går allt annat än snabbt just nu.
En liten bit från hotellet finns en liten grotta dit vi gick idag. Utanför grottan stod en varningsskylt som gjorde att vi inte riktigt vågade oss in i det mörka utrymmet vi såg.
Tvärs över vägen såg vi en annan skylt som berättade att det var en liten nationalpark. Från träden hördes ovanligt mycket ljud och jag förmodar att det var de djur som avbildades på en stolpe lite längre fram.
Vi befinner oss alltså på Tokashiki Island, men hotellet vi bor på heter Tokashiku Marine Village. Jag tolkar det som att den lilla bukt där hotellet ligger heter Tokashiku. De flesta som befinner sig här som turister ägnar sig åt att bada och snorkla i det otroligt klara vattnet. Även vi gick förstås ner till stranden i morse. Sonen hade med sig snorkel och dök i med en gång med undervattenskamera och lyckades få mycket fina bilder på havssköldpaddor och olika fiskar. Själv nöjde jag mig med att simma runt lite utan snorkel och njuta av svalkan som vattnet gav. Ja, det är varmt här, temperaturen ligger på över trettio grader och solen har gassat ordentligt i stort sett hela dagen. Förstås lyckades jag bränna mig den korta stund jag var i vattnet och har i eftermiddag bara befunnit mig på skuggiga platser. Även i morgon får det bli så. Ett fåtal bilder har jag tagit idag och du ser här hotellet från stranden samt en av de båtar som ligger förtöjda precis vid sidan av den del av stranden som är tillåten att bada på. Och sist en av de bilder min son tog, en selfie med en havssköldpadda.
I morse packade vi och drog vidare efter åtta nätter i Tokyo. Efter en färd med flygbuss till Hanedaflygplatsens terminal 1, checkade vi in på planet med Japan Airlines till Okinawas huvudstad Naha. Okinawa är en stor ö som ligger ganska långt söder om själva huvudön. Flyget från Tokyo tog hela två och en halv timme.
På Nahas flygplats tog vi en taxi till Tomari Port för vidare färd med båt mot ön Tokashiki, väster om Okinawa. Tokashiki tillhör en ögrupp vid namn Kerama Islands och har väldigt många korallrev i havet runt om. Flera av öarna är helt obebodda. Tokashiki, där vi nu befinner oss, är den största av Keramaöarna.
Vi checkade in på vårt hotellrum högst upp på Tokashiku Marine Village efter att ha blivit hämtade i en liten buss vid hamnen. Högst upp innebär fjärde våningen. Vi har balkong åt väster och just nu börjar solen gå ner bakom en av öarna i närheten. Sonen har redan varit nere och badat i havet vars vågljud hörs genom den stängda balkongdörren. Alldeles strax ska vi ner och äta en kvällsmat som jag allt är lite spänd på vad den kan innehålla och hur det ska gå med pinnarna.
Båten från Tomari Port lämnade Naha i flygande fläng och gick väldigt snabbt.
Tittar vi ut från balkongen ser det ut så här.
Lite längre åt vänster från balkongen.
Som synes finns wifi även från detta hotellet, men det är lite långsamt. I Tokyo var det väldigt snabbt.
Läs mer om hur du kan använda mina bilder under Bilderna.