Någon gång i början på mars i år läste jag ett inlägg i Facebookgruppen Vetenskap och Folkbildning att det den 21 juni var dags för invigning av den stora anläggningen Max IV i Brunnshög strax norr om Lunds centrum. Helgen innan skulle man kunna gå på öppet hus för att studera hur anläggningen ser ut inuti och få chansen att prata med forskare och dem som varit med i byggnationen. Biljetterna kunde man boka gratis och det gjorde förstås jag. Vad jag förstår gick de åt snabbt, men jag fick en tid igår eftermiddags.
Max IV är en stor accelerator där elektroner skjuts iväg i hastigheter nära ljusets. I en stor ring böjs elektronerna av med hjälp av magneter och samtidigt frigörs energi i form av fotoner, ljuspartiklar, med mycket hög energi. Med hjälp av det här s.k. synkrotronljuset med väldigt kort våglängd kan man undersöka material på atomnivå och bättre förstå olika strukturer. Vid en av forskningsstationerna lyssnade jag på en forskare som undersökte hiv-virusets proteinstruktur för att i förlängningen kunna tillverka bättre läkemedel som inte har så stora biverkningar. En enda atoms läge i molekylen kan ha stor betydelse. När hela anläggningen är klar kommer det att finnas totalt 30 forskningsstationer längs den stora ringen.
(Reservation för att jag möjligen missuppfattat en del information. Läs mer hos Max IV.)
Innan jag gick in gick jag runt en liten del av den stora anläggningen.
I en liten öppning i väggen kunde man gå in för att se hur den enorma ringen ser ut inuti.
Ringen är omsluten av mycket tjocka väggar. Strax innan den sista besökaren (=jag) blev tillsagd att gå stängdes öppningen igen.
