Johnssons minne

När jag var jätteliten, för väldigt många år sedan, lämnade mamma mig en tid på Eslövs enda barnkrubba. Ett av mina första minnen är därifrån och jag har fått förklarat för mig att det förmodligen är för att en glödlampa exploderade en gång när vi barn skulle sova middag och minnet etsat sig fast. Det jag minns är sängar i ett större rum och rödrutiga filtar. Hur det var så fick inte mamma lämna mig och min lillasyster där speciellt länge eftersom de inte öppnade förrän efter hon skulle börja sitt arbete. Lösningen blev i stället grannar som passade oss. Jag minns både Birgit och fru Jeppsson som såg till oss. Den första gillade jag inte men den andra tyckte jag väldigt mycket om. Året innan jag började skolan fick jag i stället en nyckel i ett band runt halsen och vi kunde göra i stort sett vad vi ville och hittade nog på en hel del hyss. Mamma sprang orolig hem varje rast för att se så vi hade det bra.

Inte förrän på senare år har jag förstått var den där barnkrubban låg och idag har jag varit förbi där och fotograferat huset eftersom det inom kort ska byggas om till bostadsrätter. Byggnaden kallas Johnssons minne och ligger i östra Eslöv, en del av Eslöv som ska omvandlas under de kommande åren. 

För inte så länge sedan införskaffade jag ett nytt objektiv till min kamera, ett vidvinkelzoom. Dessa fyra foton är tagna med det objektivet liksom glassbilden i förra inlägget. Det är fantastiskt att kunna stå nära det jag vill fotografera och få med så mycket, speciellt av byggnader som är så svåra att avbilda ibland. Nackdelen är att förvrängningen kan bli ganska stor i kanterna av motivet.