Bilder från Eslöv och övriga världen

Etikett: blomma (sida 1 av 4)

Backsipporna har vaknat

Förra helgen tog jag en promenad till naturreservatet Abullahagen för att se om de så vackra små backsipporna hade behagat ta sig upp från sina gömslen under markytan. Det hade de inte trots att de förra året vid den tidpunkten var i full blom.

Igår fick jag ett sms från en granne som också brukar besöka Abullahagen, men för att spana efter fåglar i stället för blommor. Han hade i alla fall sett att backsipporna var uppe så en stund innan solen skulle gå ner cyklade jag iväg med kameran laddad med makroobjektivet för att spana in de små blommorna. Och tänka sig, jag hittade ganska många platser där de stuckit upp, så jag la mig på marken för att vara på samma nivå som de små. De här två bilderna är några av de knappt sextio foton jag kom hem med. Visst är de väl vackra?

Backsippa med solnedgången i bakgrunden.

Backsippa med solnedgången i bakgrunden

 

Vallmotid

Vi har kommit in i vallmosäsongen och de lyser rött vid många vägkanter. Vackra är de men det är en skönhet som snabbt försvinner så det gäller att njuta medan de blommar. De här vallmorna hittade jag i lördags kväll uppe på Elvkullen i nordvästra Eslöv, då när solen färgade himlen så vackert.

Vallmor mot solnedgångshimmel

Långa kärr

Igår förmiddags, som var en söndag, for jag ut med min cykel redan före klockan nio. Det blev först en lång cykelrunda öster om Eslöv och på vägen hem stannade jag åter till i Abullahagen. Nästan alldeles ensam var jag den här förmiddagen och njöt av fågelkvittret runt mig. Det finns gott om fåglar vid Långa kärr som också lockar fågelskådare. Vid bron in mot Abullahagen växer ett fågelbärsträd som just nu blommar så vackert. Jag fick lära mig att det är ett sådant träd när jag publicerade en blommande kvist för en vecka sedan.

Kvist med blommande fågelbär ovan vatten

Körsbärsblom i Abullahagen

Efter min cykelrunda igår stannade jag till i Abullahagen en stund. På vägen in växer ett körsbärsträd, precis vid den lilla bäcken som flyter ut från Långa kärr, under bron. Igår såg jag att trädet blommade för fullt med små vita blommor. Inte lyser de upp så mycket som många andra rosa körsbärsträd, men är vackra ändå, speciellt när solen strilar genom grenverket som det gjorde igår eftermiddags.

Vita körsbärsblommor på gren.

Rapsen blommar

Det blir många cykeltur i vårvärmen nu för tiden. Jag har ju ingen lust att sätta mig på spinningcykeln inomhus i dessa coronatider så det blir i stället långa rundor på landsbygden utanför stan. Tur då att det är soligt och ganska varmt ute. Våren är ju på väg och inga vårregn i sikte. Några dagar har det blåst rejält men då har jag å andra sidan fått trampa på ungefär som på spinningcykeln så motionen har jag fått.

Våren ja, den är verkligen här ordentligt. Trädens knoppar har spruckit ut och rapsen börjar lysa upp landskapet. Detta är en bild jag tog nu i kväll, i Ellingetrakten.

Gult rapsfält med vindkraftverk i bakgrunden

Långfredag 2020

En långfredag är snart till ända, en fredag som nästan känts som de där långfredagarna när jag var tonåring och allt var tråkigt och jag inte kunde gå ut och roa mig. Nu är det i stället det där fysiska avståndstagandet som gör att den här fredagen känns annorlunda mot andra dagar förr i tiden, långt innan vi blev rekommenderade att ta avstånd från andra människor.

Idag, den här långa fredagen, tog jag i förmiddags cykeln ut på en lagom lång cykeltur på ungefär en och en halv mil. Det blir många cykelturer dessa långa veckor då jag hade planerat att befinna mig någon annanstans långt borta från Eslöv, långt borta i en annan del av världen. Det längsta jag kommer ut är i stället så långt jag kan trampa min cykel, vilket i och för sig är ganska långt.

Jag hamnade så småningom åter i Abullahagen, vårt stadsnära naturreservat. Idag blev jag alldeles ensam där och strövade runt med kameran höjd på jakt efter de så vackra backsipporna, som brukar blomma vid den här tiden. Och visst hittade jag dem och de blommade vackert och sträckte sig mot solen. En del hade letat sig upp ordentligt medan andra precis bara tittat upp ur jorden. Länge låg jag där i gräset med jackan under mig och knäppte foto efter foto. Tre av bilderna ser du här.

Och nu kan du väl roa dig med att räkna alla de gånger jag skrivit ordet långt eller varianter på det.

Backsippor på lite avstånd

Där står de och lapar efter solljuset.

Backsippor i silhuett

Visst har de vackra silhuetter?

Backsippor framifrån

Här visar de i stället sitt inre.

Kronblad i coronatider

Corona, corona, kan man sjunga på den gamla slagdängan Corina, Corina (här med Ray Peterson) och då blir det kanske lite roligare. Ja, för roligt är det verkligen inte att höra och läsa om det där coronaviruset som fått namnet SARS-CoV-2 och ger sjukdomen covid-19, den som skördat så många offer i bl.a. Italien, speciellt i Lombardiet. Förstås följer jag nyheterna därifrån extra mycket. Det är ju där jag har så många nära och kära och så ofta åker och besöker. Den 31 mars var det meningen jag skulle dit, men den flygbiljetten har jag redan fått pengarna tillbaka för. Där i min gamla hemby Albiate, norr om Milano, sitter de olika familjerna instängda på olika håll och kan inte träffas. På kommunens hemsida läser jag att de just nu har åtta bekräftade fall och två misstänkta. Detta i en liten by på 6 000 invånare där nästan alla känner varandra.

I en annan liten by nära Bergamo, sitter en annan familj instängd. En i familjen kan arbeta hemma, medan en annan får ta på sig la mascherina, det tunna munskyddet, för att sedan sätta sig på sitt arbete i kommunen och möta invånarna. Hon berättade idag att man har slutat räkna de smittade och att de döda är alldeles för många för en så liten by.

En annan släkting sitter instängd i Bologna där hon studerar på universitetet och arbetar vid sidan om. Från henne har jag inte hört något på sistone, men förmodar att hon mår bra, för ”Inga nyheter är goda nyheter”, som man brukar säga.

Och mitt allt elände så skickar de glada skämt och fina historier i sin WhatsApp-grupp, där även jag får ta del av dem. Ja, för skratta måste man även om döden lurar bakom hörnet. Alldeles nyss fick jag ett meddelande som säger ungefär: ”Jag har modifierat larmet hemma. Nu tjuter det om någon går ut.”

Den dagen kommer då det vi nu är mitt uppe i är historia och vi kan titta bakåt på våren 2020 ungefär som vi nu tittar hundra år bakåt då spanska sjukan härjade. Som de säger i Italien: Andrà tutto bene (Allt kommer att bli bra.).

Kronblad från vissna tulpaner

Du vet väl att corona betyder krona? Coronaviruset vissnar väl också så småningom.

Vitsippor i Alnarp

I söndags åkte jag med fotokompisen Sven till Alnarp för att fånga vårtecken med kameran. Det börjar bli en tradition att vi åker dit i april. Och visst hittar vi våren, men den var inte så långt gången i år som i fjor. Magnoliablommorna hade inte riktigt krupit ut ur sina knoppar även om några enstaka hade vågat sig ut. De hade dock blivit straffade för sin brådska och angripits av frostnätterna som gjort kronbladen brunfärgade. Likadant var det med många körsbärsblommor som hade tagit sig ut ur de skyddande knopparna. Några som klarat sig bra trots frostnätterna var de härdiga vitsipporna du ser här.

Vitsippa

Backsippor i vårbacken

Igår tog jag en sväng till vårt stadsnära naturreservat Abullahagen för att se om våren kommit. Och se, det hade den, för jag hittade små backsippor som lyste så grant. Titta vad vackra de är. Backsippan, läser jag hos Naturvårdsverket, heter på latin Pulsatilla Vulgaris och är fridlyst i hela Sverige, så jag plockade inte med mig några blommor hem. Det är ju också så att i ett naturreservat får man verkligen inte plocka med sig något alls, även om det skulle vara en liten vitsippa. Sådana hittade jag också massor av, men som sagt, jag plockade inga.

Backsippor i sikte bakom små vita blommor Baksidan av backsipporna