Etikett: Blogg100 (sida 13 av 38)

Under min högstadietid började jag använda tummen för att ta mig runt i omgivningen. På 1970-talet var det betydligt vanligare att se liftare ute på vägarna och jag var en av dem som stod där och tiggde skjuts med bilarna som for förbi. Ibland var jag ensam och ibland var vi två eller tre som drog iväg. Det kunde t.o.m. vara så att vi satt och pratade och rätt som det var kom på att vi ville ta en tur någonstans och så for vi iväg. Det kändes allt lite spännande att stå vid vägkanten och se vem som stannade och vem man skulle träffa på. När jag jobbade i Höör och höll på att ta körkort på en körskola i Eslöv, liftade jag många gånger ensam den 25 km långa sträckan. En enda gång blev jag ordentligt rädd. Det var en lördag kväll då jag skulle iväg till Eslöv och en bil med två killar plockade upp mig. Så snart jag stängt bildörren till baksätet, kände jag hur det stank sprit i hela bilen och det visade sig att båda killarna var stupfulla. Bilens hastighet ökade upp mot 150 km/h på 90-vägen och det vinglade rätt rejält mellan båda vägkanterna. Det var ganska tomt på vägen som tur var, men rädslan för en olycka gjorde att jag satt som på nålar. Lugnt försökte jag ljuga ihop en historia om att jag hade ångrat mig och skulle hälsa på en kompis som bodde alldeles i närheten och därför ville bli avsläppt igen. Tänk, de lyssande på mig och saktade in och släppte av mig mitt på landsvägen. Benen skakade på mig, men jag tackade så mycket för skjutsen. Det sista föraren sa var att han varnade mig för att anmäla bilnumret till polisen.

Sommaren 1978 gav jag mig iväg på min längsta liftartur någonsin. Jag och en kompis hade pratat lite löst om att resa till Paris och jag tror det var jag som föreslog att vi skulle ta tummen till hjälp. Vi bestämde en dag efter att jag hade flyttat till Lund och hade hunnit få ihop lite pengar på sommarjobbet jag hade. I början på augusti slängde jag in alla flyttkartonger i ett korridorrum på Bohus nation i Lund och någon dag senare kom Lotta och hjälpte mig med lite uppackning. Hur det var så bestämde vi oss för att ge oss iväg till Paris och inte vänta på den dagen längre fram som vi bestämt tidigare.

Några händelser som sitter kvar i minnet från vår äventyrliga liftarfärd är t.ex. när vi kom fram till den holländska staden Groningen mitt i natten, en lördag. Vi blev avsläppta ganska långt utanför centrum och visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen för att hitta någonstans att sova, men började gå mot stan, beredda att ta upp våra sovsäckar och sova i någon park. Efter att ha gått en bra stund utan att hitta någon passande park, mötte vi en tjej vi frågade om det fanns något vandrarhem i närheten. Nej, det fanns det inte, men hon erbjöd oss plats i sin pyttelilla lägenhet. Innan vi somnade tog hon fram sin gitarr och spelade och sjöng medan vi drack te alla tre. Morgonen därefter bjöd hon oss på frukost innan vi med tummens hjälp for vidare genom Holland, mot Amsterdam.

Några dagar senare fick vi lift med två tyska killar i en gammal folkvagnsbuss. De var på väg till Bryssel och skulle sen vidare till Paris. Men folkvagnsbussens motor ville inte riktigt utan brakade ihop någonstans i Belgien. Det var sent så vi beslöt att sova alla fyra i bilen vid sidan om motorvägen. Morgonen efter kom en bärgningsbil och tog bilen till en verkstad där killarna bytte motor. Vi väntade och det blev ytterligare en natt i folkvagnsbussen innan vi körde vidare in i Paris. Där skildes vi från killarna, letade hotell och upplevde Paris på alla möjliga sätt under några dagar innan vi åter tog till tummen för att komma hem igen. Några anteckningar från hemresan:

Tisdag 15 augusti: Var uppe vid 11. Gick mot metron. Var på hotellet strax före 12. Checkade ut. Steve bjöd oss på sandwich. Skulle växla pengar. Åkte till Gare de Lyon och köade i 1,5 timme. Handlade. Tog metron till utkanten av Paris. Fick lift efter 1 timme till Bruxelles. Vidare till Liége där vi mötte Bertrand som skulle till Oslo. Liftade ihop till ett motell utanför Dortmund. Satt där hela natten och försökte få lift.

Onsdag 16 augusti: Fick lift med en kille på morgonen. Mysko typ. Snäll. Körde oss nästan till Bremen. Drack te där. Sen fick vi lift med en kille till motorvägen utanför Hamburg. Blev avsläppta där. Gick ett stycke bredvid. Fick lift till en rastplats i Hamburg. Där frågade en lastbilschaufför vart vi skulle. Fick lift till Lübeck. Han bjöd på chokladpudding. En tysk lärare i eng. tog oss till en by på väg till Puttgarden. Bertrand fick lift och vi skildes. Stod där nästan 2 tim. Nervös chaffis till Puttgarden. Färjan över till Rödby. Regnade. Väntade på nästa färja. En holländare tog oss till Köpenhamn. Flygbåt till Malmö 23.00.

Alie hette tjejen som hjälpte oss i Groningen. Hon fotograferade också, förutom att hon spelade gitarr och skrev egna sånger.

Två nätter längs motorvägen genom Belgien blev det i den här folkvagnsbussen med två tyska killar.

Inlägg 23 i #blogg100

År 1977 var jag alltså igång med gymnasiestudierna på vuxenutbildningen samtidigt som jag jobbade heltid som biträdande kokerska. Det gick allt bättre och jag blev sugen på att plugga mer. Jag hittar en anteckning om att jag sökte in på heltid i Eslöv, men minns inte varför det aldrig blev så. Tack vare Ruth som hjälpte mig att börja med studierna kom jag också iväg på en annorlunda resa till Paris och träffade ungdomar från andra länder.

Det började med att Ruth en kväll berättade om ett slags ungdomsstipendium man kunde söka via Svensk-franska kulturinstitutet, eller något liknande namn. Enda kravet var att man hade läst franska. Det hade jag ju gjort, visserligen bara en termin i sjuan, men det räckte. Det var inte så många som kände till det här stipendiet så det var ganska lätt att få en plats på en av de två veckor långa vistelser som organiserades på olika platser i Frankrike. Jag hamnade tillsammans med Birgitta från Hudiksvall, flera norrmän, några islänningar, belgare, egyptier och andra nationaliteter i Parisförorten Clichy där vi var en vecka och fick delta på olika aktiviteter, bl.a. en färd i husbåt på Seine, som jag minns som väldigt fin. Andra veckan bodde vi mer centralt i Paris och besökte de olika turistattraktionerna. För mig var det första gången jag åkte så pass långt och första gången jag tågluffade. Paris stannade kvar i mitt hjärta och jag fortsatte att besöka staden under åren som följde.

Lördag 26 mars: På kvällen var jag uppe hos Mats och Ruth. Åt potatissallad och skinka och drack vin. Ruth plockade fram papper om Frankrike. Jag kan få resa dit om jag skaffar intyg på att jag har läst franska. Två veckor i juli, och jag behöver bara betala resan.

Onsdag 30 mars: Var på Norrevång, och fick intyg på att jag läst franska. Mötte Birgitta Hansson, min gamla svensklärare, när jag gick in. Hon hade fått reda på att jag läste svenska för Anita, och tyckte det var bra.

Fredag 22 april: Har fått stipendium till Frankrike. 18 juni åker jag.

Onsdag 4 maj: Blev sommar idag. +20° i skuggan. Läste franska när jag kom hem.

Torsdag 12 maj: Tvättade. Ringde till Bergaskolan och anmälde mig till gymnasiekursen till hösten. Var hos Greta och hämtade keramik och drack kaffe. Var på svenska. Anita var sjuk, så Ruth var där i stället. Sen var jag på engelska till 20.40. Ringde till mossan. Hon kommer hit på måndag.

Tisdag 17 maj: Ringde och anmälde mig till skolan i Lund. Solade i trädgården. Var på engelska.

Torsdag 19 maj: Var uppe hos Mats och Ruth och åt råbiff och hasselbackspotatis. Dom berättade om resor dom har gjort. Rena äventyret. Gick ner vid 12-tiden.

Fredag 27 maj: Fick besked från Frankrike om programmet. Ringde till en medkandidat i Hudiksvall. Pluggade svenska.

Måndag 6 juni: Var och köpte Inter-Rail-kortet. Pluggade engelska och franska.

Måndag 13 juni: Mötte Birgitta halv ett på stationen. Vi åt på pizzerian. Sen var vi och badade på Karlsro. Åt sill och potatis i trädgården.

Tisdag 14 juni: Var och klippte mig. Sen körde vi till Lund med bilen. Tåget till Malmö. Färjan till Köpenhamn. Träffade Sabina. Gick på Ströget. 18.10 tog vi tåget till Hamburg. Bytte tåg till München 11.25. Går bra att sova.

Onsdag 15 juni: Var i München 8.40. Gick runt lite. Åkte tunnelbana till Olympiastadion. Tog tåget till Innsbruck på eftermiddan. Åt middag där. Träffade skåningar, en amerikan. Tog tåget 21.20 till Nice. Träffade en holländare och två tyskar. Svårt att sova.

Lördag 18 juni: Kom till Paris kl. 6.30. Drack te på stationen. Sen gick vi på Champs Elysée mot triumfbågen och tillbaka. Tog metro till Clichy. Duschade och fick frukost. Träffade Heidi från Norge. Vi gick en runda. Träffade resten vid middan. Många norrmän. Trevliga. På kvällen såg vi teater, sen mat igen. På kvällen gick några av oss i Paris. Mysigt. Pigalle. Montmartre.

Måndag 20 juni: Var på ett slott som är inrett som ett museum. Jättefin park. Sen var vi i en skog. Jättekul. Åt på ett café på kvällen. Gick till Paris på Champs Elysée. Var hemma halv 3. Drack mycket vin.

Tisdag 21 juni: Var ute och rodde i kanot. Gick inget vidare. Åt middag. Var och såg på dykare i Seine som mätte föroreningarna. Det var inte så mycket. Åt middag. Var och hörde på konsert med fontäner. Jättetjusig. Åkte hem vid 12.

Fredag 24 juni: Var uppe halvsju. Åkte buss till Seine och hoppade på en Peniche. Åkte längs Seine till andra sidan Paris och en bit till. Såg Eiffeltornet. Lade till vid 7-tiden. Gick en runda i byn på kvällen med Jens, Trond och Marc. Var inne på ett litet café.

Söndag 26 juni: Var och handlade mat till 40 pers. som vi skulle laga till på kvällen. På middagen åt vi cous-cous. Gott. Var och badade. Lagade maten. Åt ute på gården. Fick kort. Såg diabilder. Sen åkte Jens, Trond, Einar, Birgitta och jag till Paris, på ett diskotek. Träffade en fransman där, som ville lära mig dansa en massa danser. Tog taxi hem vid halvfem.

Fredag 1 juli: Var i Versailles. Snyggt. Åt middag i stan. Åkte buss hem. Packade. Åt. Tog avsked med vin. Trond, Asi, Heide, Birgitta och jag tog tåget mot Biarritz. Fick vara i första klassens kupé, men ute vid dörrarna. Sov lite inne i en kupé.

Här sitter jag i kanot på Seine.

Kanoterna på Seine med oss ungdomar. Jag sitter näst längst bak i kanoten på den övre bilden.

Inlägg 20 i #blogg100

Året 1977 innebar många förändringar som ledde mig i en riktning allt längre bort från den uppväxt jag haft. Den tionde januari bytte jag arbete från det långa vikariatet på Länssjukhemmet i Eslöv där jag dels varit ekonomibiträde och dels kokerska. I stället fick jag en fast anställning som biträdande kokerska på ålderdomshemmet Trollsjögården, detta med endast nioårig grundskola i bagaget. Samtidigt började jag plugga in gymnasiekurserna i svenska och engelska på kvällstid. Det var jobbigt, verkligen urjobbigt, att börja plugga. Jag hade nog egentligen aldrig läst en läxa utan bara följt med på lektionerna lite lagom mycket. Gymnasiestudierna krävde en helt annan insats och jag slet mitt hår många gånger eftersom jag verkligen inte hade någon studieteknik. De som gett mig en puff i rätt riktning, lärarparet som ägde huset där jag hyrde min lägenhet, Mats och Ruth, hjälpte och stöttade mig ofantligt mycket, det läser jag i min fickkalender. Den var nu betydligt fylligare och det fanns plats för ganska många ord för varje dag.

På fritiden fortsatte jag att köra ut med kompisar i min lilla Fiat 600 på alla möjliga dansställen, träffade killar, festade ibland (utan bil), gick på bio och gick för första gången på en teaterföreställning med svenskkursen.

Mats och Ruth ställde ofta upp för mig när jag hade det trassligt och jag inser när jag nu läser de här gamla anteckningar att de var som en slags föräldrar för mig och inte bara ett lärarpar som hyrde ut en lägenhet till mig.

Tisdag 4 januari: Hämtade mossan på jobbet och körde till Lund och gratulerade Jennie. Hon blev jätte jätteglad över tröjan. Anna och Nisse var också där. Pappa var hemma.

Torsdag 6 januari: På jobbet fick jag en kristallpanda och ett kort. Jag blev jätteglad. Av Mats och Ruth fick jag låna engelskböcker med övningar. Jag pluggade till 10.

Fredag 7 januari: På förmiddan var jag på jobbet och bjöd på tårta. Sen pluggade jag engelska. Ruth rättade till mig. På kvällen var Hanne och jag på Gondolen. Där var dåligt, så vi fortsatte till medborgarhuset. Där var lite bättre.

Lördag 8 januari: Satt och pluggade hela dan. Ruth rättade. Hanne och jag körde till Jägers och tittade. Sen hem igen.

Söndag 9 januari: Pluggade hela dan. På kvällen var jag uppe hos Mats och Ruth. Hon rättade till mig.

Måndag 10 januari: Började på Trollsjögården idag kl. 10.00. Bara kaffedrickning och information. Greta kom och hämtade mig 18.30 och vi körde till keramikkursen. Där kom ingen mer än Lars och Krister. Vi ringde Robert, Johan och Margareta, men där var ingen som svarade. Så vi körde hem igen.

Tisdag 11 januari: Var på engelskkurs 18.30 – 19.50. Bra kompisar och lärare. Men jag kan inte gå på torsdagarna, för det är samma tid som svenskan. Vare uppe hos Ruth efteråt, och hon lånade mig ännu fler engelskböcker. Hoppas jag hinner plugga ordentligt.

Onsdag 12 januari: Satt hemma och pluggade engelska hela kvällen.

Torsdag 13 januari: Var på svenska. Den verkar ännu bättre än engelskan, och lättare. När jag skulle köra hem, bröt jag nyckeln till tändningslåset, så jag fick gå hem. Hemma frågade jag Ruth, om hon hade något råd. Hon sa hon skulle lämna in nyckeln i morgon.

25 februari: Var och köpte klänning, silkepolo, böcker. Klippte håret kort. På kvällen åkte vi tåg till Malmö. Var på Stadt Hamburg, Arkaden, Swing inn, S:t Jörgen, Baldakinen. Träffade en kille på Baldakinen, som jag smet ifrån utanför S:t Jörgen. Där träffade vi ett gäng killar som vi följde med. Vid 4-tiden tog vi taxi till Eslöv.

Tisdag 1 mars: Fick ett försenat födelsedagskort från pappa. Var på engelskan på kvällen. Fick ny bok.

Torsdag 10 mars: Bilen startade inte på morgonen. Mats hjälpte mig efter jobbet. Batteriet var kasst. Var på svenskan. Anita var sjuk.

Fredag 11 mars: Mats hade fixat batteriet när  jag kom hem. Var i stan. På kvällen stack jag till Hanne. Vi drack bacardi. Sen körde Sven oss till Tyringe kurshotell. Där spelade Cay Rhunes. Sov hemma hos Hanne på natten.

Torsdag 17 mars: Sov till 11. Var uppe hos Mats och Ruth och slog upp grekiska gudar. Var sen på biblioteket. Sen svenska i en halvtimme, och sen engelska.

Lördag 19 mars: Efter jobbet gjorde jag mig i ordning till teatern. Halv sju hörde vi ”Upptagen på annat håll” på Intiman. Den var bra. Vi satt på första raden.

(Jag noterar att den 19 mars 1977 också var en lördag.)

En snöig kväll lämnade jag Lund efter besök hos mamma, pappa och systrar.

Inlägg 19 i #blogg100

Under våren 1976 bodde jag åter hos mamma i Eslöv. Pappa bodde i Lund och vi träffades ibland enligt vad jag kan läsa i mina enstaviga kalenderanteckningar. Någon gång på sommaren bestämde de sig för att flytta ihop igen trots att skilsmässan gått igenom. Fram till i juli tror jag att jag var inriktad på att faktiskt flytta med, men så kom ännu ett av de många grälen mellan pappa och mig. Jag tyckte han behandlade mig som en liten tonårsflicka och skällde ut mig när jag var ute och dansade och träffade kompisar. I kalendern från 1976 läser jag att jag var ute varje helg och träffade många olika killar. Inget han tyckte om trots att jag var 19 år gammal och försörjde mig själv.

Så långt tillbaka jag kan minnas har ett litet annonsblad kommit ut i Eslöv en gång i veckan och delats ut i brevlådorna hos alla invånare. Än idag trillar Eslövsbladet ner i min brevlåda varje helg. Där hittas inte bara företagsannonser utan även privatannonser. 1976 var det svårt att få tag i bostad, precis som nu. Onsdagen den 4 augusti damp Eslövsbladet ner genom mammas brevlåda och där hittade jag en liten privat annons om två lägenheter som hyrdes ut i en villa i Eslöv. Jag var snabb på telefonen och vi kom överens om att jag kunde titta in samma kväll. Bara en halvtimme senare var jag där och träffade husets ägare, ett lärarpar som ganska nyligen flyttat till Eslöv. Under tiden jag tog mig dit hade deras telefon gått varm och många andra bostadslösa hade visat sitt intresse. Men trots att jag inte ens hade fast jobb fick jag en av lägenheterna och flyttade in bara en vecka senare. Lägenheten var en tvåa på bottenvåningen i en villa på Ellingevägen alldeles bredvid Felix. Det luktade gurka ibland, potatismos ibland och andra gånger bara lite ättika. Med mig hade jag min lilla röda Fiat 600, den första egna bilen, som jag hade köpt några månader tidigare. I den körde jag runt till alla dansställen vi besökte varje helg, jag och kompisarna. Inte anade jag att bilens hemland även skulle bli mitt många år senare.

Ibland bjöd lärarparet upp mig hos dem och jag bjöd ner dem. Eftersom de var lärare blev det prat om skola och en dag undrade de varför jag aldrig börjat på gymnasiet. Hur det var plockade jag fram mitt slutbetyg från nian och de undrade ännu mer. Ruth, som hon hette, berättade att det inte var för sent att börja gymnasiet och förklarade för mig att det fanns något som hette vuxengymnasiet. Inte visste jag vad det var, men förstod att det kanske skulle vara något för mig eftersom det också fanns kvällskurser jag kunde gå samtidigt som jag jobbade. Någon dag efteråt kom Ruth och berättade att hon pratat med studierektorn på vuxengymnasiet i Eslöv och att jag kunde börja läsa svenska och engelska i januari. Det blev början på ett helt annat liv. Som den första i familjen skulle jag börja gymnasiet.

På det här gamla fotot sitter Ruth och Mats hos mig och dricker kaffe. Mötet med dem blev en stor vändpunkt.

Inlägg 18 i #blogg100

Kalendern är nästan helt blank när jag kommer till 1975. Det är mest anteckningar om vilka jobbtider jag hade. Men en hel del minnen från året har jag trots allt.

När året inleddes jobbade jag forfarande på Frostavallen men det hann ändras. Jobben var ju lätta att få på den tiden, även för mig som endast hade grundskoleutbildning och hemteknisk terminskurs. Än har jag också kvar alla tjänstgöringsintyg – och betyg, jag fått från mina anställningar. Den 30 juni 1975 undertecknades ett BETYG från Frostavallens Friluftsgård av Intendent Nils Gussing. Så här lyder det:

Fröken Susanne Hultman, född den 20.1 1957, har under tiden 13.4.1974 – 30.6.1975 varit anställd som kallskänksbiträde vid Frostavallens Friluftsgård, Höör. Fröken Hultman har under denna tid deltagit i alla vid ett storkök (omkr. 100 matgäster/dag) förekommande göromål och med stor kunnighet, villighet och intresse utfört de uppgifter som sammanhänger med ifrågavarande arbetsområde.
Fröken Hultman har ådagalagt berömlig flit, god ordning och ett hedrande uppförande, varför jag varmt rekommenderar henne som mycket lämplig att vinna inträde i de skolor som erfordras för hennes vidare utbildning.

Nu var det inte någon skola jag hade tänkt mig efter det här arbetet, utan jag ville iväg utanför Sveriges gränser, ut på någon båt för att upptäcka världen. Pappa hade ju seglat med Svenska Amerikalinjens stora passagerarfartyg och jag ville också ut i världen och se allt som han hade sett och visat på de vykort han skickat hem.

På den här tiden, 1975, fanns en sjömansförmedling i Malmö, där man kunde anmäla sig för att sedan få erbjudande om jobb på någon båt. Något orättvist tyckte jag det var att som kille behövde man bara vara 15 år (eller kanske det var 16) medan tjejer var tvungna att ha fyllt 18. Möjligen påbörjades här mitt starka intresse för jämställdhetsfrågor.

Det här året hade jag hunnit fylla 18 och fixade alltså i ordning allt som behövdes för att anmäla mitt intresse för arbete till sjöss. Än minns jag när jag klev in på sjömansförmedlingens kontor i en fin blå klänning med blommor på. Smink hade jag också smetat på mig, för på den tiden visade jag mig inte ute utan att ha satt på såväl ögonskugga som mascara och kanske något mer. Jag lämnade fram mina papper och mannen som tog emot dem undrade lite över vad jag ville och tittade allt lite skeptiskt på min uppenbarelse. Till slut insåg han att jag menade allvar och faktiskt sökte jobb till sjöss och var väl insatt i vad som krävdes.

Nu tog det ju lite tid att få något erbjudande så jag fick sysselsätta mig med något annat under tiden. Mitt första och enda svartjobb hade jag den sommaren, i en kiosk där jag bl.a. sålde mjukglass. De första gångerna jag använde glassmaskinen rann glassen långt över struten och jag serverade nog alltför stora glassar. Lösgodis hörde förstås till utbudet och det såldes genom att kunden pekade på vad hen ville ha och jag la det i en påse och snabbt räknade ut vad det kostade. Tidningar såldes också och en del av dem var sådana som doldes lite bland övriga varor och som endast inhandlades av män. Då tog kioskägaren över. Min timlön var 12 kronor och det tyckte jag väl var ganska bra. Dessutom fick jag äta både godis och mjukglass.

Sommaren tog slut och med den kioskjobbet. Mamma och pappa var nu skilda sedan en tid och jag flyttade hem till mamma. Jag sökte och fick ett vikariat som köksbiträde i ett storkök i Eslöv men väntade otåligt på att det rätta erbjudandet om jobb på en båt skulle komma. Tre gånger fick man enligt reglerna neka ett erbjudande och sedan var man tvungen att tacka ja eller bli utskriven från sjömansförmedlingen. För min del blev det utskrivning eftersom jag inte ville ta erbjudandena om jobb på färjorna mellan Sverige och Tyskland. Jag ville ju långt iväg, precis som pappa, långt ut i världen. Men än var det inte dags för den långa resan. Den fick vänta ytterligare några år och den blev inte så som jag tänkte mig som 18-åring.

På Föjers fotoateljé togs de här fotona av Stig Ekander. Den klänning jag har här hade jag också på mig när jag skrev in mig på sjömansförmedlingen. På den andra bilden står jag med mina två yngre systrar.

Inlägg 17 i #blogg100

Ungdomsarbetslöshet var inte något det talades om när jag var i tonåren, i motsats till hur det är idag. Mitt första jobb hade jag som 14-åring, sommarjobb på Sahlins konfektionsfabrik. Även de två somrarna därefter fick jag chansen att tjäna lite pengar och när jag väl gått ut min ”hemmafrukurs” fick jag snabbt jobb som kallskänksbiträde på restaurang Storkällaren i Lund. Det var pappa som hjälpte mig till jobbet på den numera nerlagda restaurangen där han jobbade som kock. Det blev inte så många månader på Storkällaren utan jag sökte och fick ett jobb som kallskänksbiträde på Frostavallens friluftsgård strax utanför Höör, ungefär tre mil från min hemstad. Där lärde jag mig att göra smörgåsbord och var till slut ganska duktig på att dekorera faten fint, lägga in sill, grava lax, vispa ihop gravlaxsås och göra smarriga smörgåsar och efterrätter.

Jag hittade ett gammalt foto, taget i kallskänken på Frostavallen. Jag står till höger. Visst är våra glasögon häftiga?

Ur mina kalenderanteckningar 1974:

Lördag 30 mars: Sökte jobb på Frostavallen. Fick det. Får kanske lägenhet i Höör.

Måndag 1 april: Ringde till Irene som ska överlåta sin lägenhet till mig. Hon och hennes fästman ska flytta in i huset mitt emot oss. Var och tittade på ”min” lägenhet också. 345:- i månaden kostar den. Badrum och kök är där. Rum med snedtak.

Tisdag 2 april: Irene ringde och sa att ägarna till lägenheten ville titta på mig först innan dom kunde säga om jag skulle få den.

Torsdag 11 april: Jag flyttar till Höör.

Lördag 13 april (påskafton): börjar i Frostavallen.

Söndag 14 april: Ingen var och hälsade på mig. Kände mig så ensam.

Under året åkte jag fram och tillbaka mellan Höör och Eslöv, oftast med tåg men många gånger med tummens hjälp. På Frostavallen jobbade jag enligt ett schema som innebar arbete varannan helg och oftast hela nio dagars arbete i sträck. Jag var ofta ute och killarnas namn skiftade, dansställena likaså men kompisarna från Eslöv höll jag kvar vid tills jag i slutet på november flyttade in i ett av tre rum på en vind i ett gammalt hus i Höör. I de två övriga rummen bodde redan två jobbarkompisar. Vi tre tjejer var ofta ute tillsammans och det hände att vi trots jobb var ute onsdag, fredag, lördag och söndag på olika dansställen, även långt från Höör. Det var mycket pyssel med utseendet och kläderna innan vi gav oss iväg till dansbanorna, där vi hade kolla på alla populära dansband, fixade foxtrot och bugg med bravur och bjöd själva upp på ”damernas”. Det var nog sällan vi stod bredvid och tittade på utan svängde rätt rejält på benen och spanade in nya killar. Livet var lite lugnare för mig trots att vi var ute för jämnan och bytte killar på löpande band.

Inlägg 16 i #blogg100

Ja, den kallades faktiskt så, den gymnasiekurs som var mitt enda val höstterminen 1973. Jag kom in på den tillsammans med ett gäng andra tjejer – inga killar inte. Egentligen hette kursen ”Hemteknisk skola – matlagning” och innehållet var ämnen som kostkunskap, bostadsmiljökunskap, textilkunskap, barnkunskap, familjekunskap, ekonomikunskap och liknande. Det gick inget bra för mig och jag lyckades göra mig stor ovän med läraren i textilkunskap. Till julen var det dags för slutbetyg och där hittade jag en tvåa i textilkunskap, jag som alltid haft högsta betyg i textilslöjd i grundskolan. Jag var rosenrasande och med stöd av klasskompisar klagade jag hos rektorn som kallade oss till möte, textilkunskapsläraren och mig, men det besked jag fick var att satt betyg gällde och för att ändra på det skulle jag vara tvungen att betala för att få göra ett prov. De pengarna hade jag inte så jag fick se mig besegrad och acceptera den enda tvåan i slutbetyget. Under åren som följde sydde jag många klädesplagg, både till mig själv och andra och glömde nästan bort den sorgliga historien.

Den enda manliga läraren vi hade var i ekonomikunskap och han var mäkta populär bland mina klasskompisar. Jag accepterade honom, men inte så mycket mer. Vi fick i alla fall lära oss lite om bokföring och något minns jag fortfarande och har haft nytta av. Fotot här nedan tog han av oss när vi hade bjudit honom på lussekatter och pepparkakor den 13 december. Jag minns fortfarande hur trött och seg jag var efter att ha varit uppe hela natten och festat på en lussevaka någonstans.

Fortfarande var jag ute mycket på kvällar och nätter, åkte raggarbilar och besökte de flesta dansställen i Skåne. Spriten var ofta förekommande och rökte gjorde jag också. Knappt två veckor efter att jag påbörjat gymnasiekursen hade jag blivit hämtad i min hemstad av några killar i bil. Vi skulle iväg på en fest i Teckomatorp men det blev aldrig så. Det regnade kraftigt den kvällen och killen som körde tog en kurva alltför snabbt. Möjligen var däcken också slitna. Ännu hade inte bälteslagen tagits. Mitt i baksätet satt jag utan att vara fastspänd men möjligen hade killarna i framsätet faktiskt säkerhetsbältet på sig. Plötsligt började bilen snurra på vägen och sedan minns jag inte mer förrän jag vaknade upp i en ambulans, kände något blött på min mage, tog med handen på min gula tröja, skymtade att det blöta var rött och svimmade av igen. Än idag har jag ett ärr över vänster öga där jag fick sys med tio stygn. Övriga skador läkte utan ärr, men jag var blå och svullen i ansiktet några veckor efteråt.

Att skriva dagbok hade jag slutat med men i fickkalendern hittar jag bl.a. följande anteckningar:

Måndag 20 augusti: började skolan

Lördag 1 september: krockade med träd hamnade på Lunds lasarett fick kotförskjutning, hjärnskakning och ett tre cm långt jack vid ögat som fick sys med 10 stygn. Kenneth från Teckomatorp körde. Han blev sydd i huvudet en massa. Tommy klarade sig.

Onsdag 12 december: var på Lussevakan

Torsdag 27 december: börjar jobba kl. 9.30

Någon kom på idén att vi den 13 december skulle klä oss i röda tröjor och jeans och på lektionen i ekonomikunskap bjuda läraren på bakverk.

Inlägg 15 i #blogg100